Hur fungerar EU beslutsprocess?

EU:s beslutsprocess är komplex och involverar olika institutioner, där medlemsländerna har olika inflytande beroende på beslutstyp.

EU:s beslutsprocess börjar med ett förslag från EU-kommissionen. Förslaget lämnas till medlemsstaterna för att behandlas och beslutas i ministerrådet. I många fall ska inte bara ministerrådet utan även Europaparlamentet besluta i frågan. Kommissionens förslag lämnas också till de nationella parlamenten för en subsidiaritetsprövning.

I Sverige lämnas förslaget till regeringen, och vidare till det departement som är ansvarigt för frågan. Det ansvariga departementet utarbetar sedan tillsammans med andra berörda departement en svensk ståndpunkt.

Den svenska ståndpunkten framförs därefter vid förhandlingar på olika nivåer i ministerrådet. Först förhandlar tjänstemän i en rådsarbetsgrupp, sen möts länderna i Coreper och slutligen möts ministrarna i ministerrådet.

Innan regeringen kan presentera den svenska ståndpunkten i EU:s ministerråd måste regeringen samråda med riksdagen. Det sker genom att den minister som ansvarar för frågan samråder med EU-nämnden, som är riksdagens organ för samråd med regeringen i EU-frågor.

Om det sker några ändringar eller tillägg när Europaparlamentet och ministerrådet har behandlat förslaget lämnas det över till medlemsländernas regeringar igen. Då måste kanske frågan på nytt tas upp i riksdagens EU-nämnd.

Om beslutet som fattats efter att Europarlamentet och ministerrådet enats är ett EU-direktiv måste regeringen genomföra direktivet i svensk lagstiftning. En EU-förordning blir däremot direkt gällande i alla EU:s medlemsstater.

Fler frågor du kan ställa

Loading...