Riksdagens

På Riksdagens webbplats kan du följa Riksdagens arbete, beslut och se vilka som sitter i Riksdagen. Webbplatsen måste vara användbar och tillgänglig för alla. Den behandlar även personuppgifter och använder cookies. Information finns också om webbpla

På Riksdagens webbplats kan besökare följa arbetet och besluten i Riksdagen samt ta reda på vilka som sitter där. Webbplatsen strävar efter tillgänglighet för alla och ger information om hur den uppfyller lagkrav, tillgänglighetsproblem och hur man rapporterar brister. Den behandlar även personuppgifter och informerar om syftet, behandlingen och besökarens rättigheter. Användning av cookies förklaras, liksom tillgänglig information på flera språk. Riktlinjer för bild-, film- och webb-TV-rättigheter finns tillgängliga, liksom information om länkpolicy och delningsfunktioner. En guide för webbplatsens sökfunktion och hur webb-TV fungerar ges också. Genomgående tema är tillgänglighet, personlig integritet och användbarhet för alla besökare.

Läs mer om Riksdagens Läs mindre om Riksdagens

riksdagen.se

Ämnen

Direktlänk

KAMPANJ

Rösta i EU-valet 2024

Du kan välja att förtidsrösta på utvalda platser före valdagen eller rörsta i din vallokal på valdagen. Ta med giltig IDhandling och röstkort.

FRÅGA Riksdagens

Hitta just de frågor du letar efter

Vilket stöd erbjuder kommunen till unga i en kriminell miljö?

Riksdagens

Kommunen kan erbjuda flera olika sorters stöd till barn och unga som påverkas av kriminalitet eller lever i en kriminell miljö. Socialtjänsten är ofta central och kan tillhandahålla insatser som stödjande samtal, familjebehandling och trygghetsboende. De kan också samverka med skola, polis och hälso‑ och sjukvård för att skapa helhetslösningar. Fritidsverksamhet, mentorsprogram och meningsfulla aktiviteter är viktiga insatser för att ge unga annan gemenskap och identifiering än den kriminella miljön. Kommunen kan hjälpa till med stöd i skolarbetet, extra hjälp med läxor och kontakt med studie‑ och yrkesvägledning. Vid behov kan skyddsåtgärder göras, till exempel trygghetsboende eller skyddade boenden, om risk finns för våld eller hot. Genom samordnade insatser kan kommunen hjälpa barnet att bryta mönster och finna nya vägar framåt.

Hur ser processen för frigivning från fängelse ut i Sverige? Vilka steg är involverade och vilka myndigheter är inblandade?

Riksdagens

Brott

Frigivningsprocessen i Sverige involverar Kriminalvården, prövande myndighet (domstol eller överklagandeinstans) och ibland socialtjänsten, med fokus på riskbedömning och återanpassning. När en person döms till fängelse i Sverige sker frigivning vanligtvis efter att två tredjedelar av strafftiden har avtjänats, om inga nya brott begåtts och personen skött sig under tiden. Denna typ av frigivning kallas villkorlig frigivning. Det är Kriminalvården som ansvarar för att planera och genomföra frigivningen. Inför frigivningen görs en bedömning av hur individen har fungerat i fängelset. Myndigheter som kan vara inblandade är Kriminalvården, socialtjänsten och ibland frivården, beroende på personens behov och situation. Målet är att underlätta återgången till samhället. Om det finns särskilda skäl kan den dömde ansöka om att bli villkorligt frigiven tidigare, men det kräver en särskild prövning. Efter frigivningen kan man vara övervakad av frivården under resten av den villkorliga tiden.