Justitiedepartementet

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en svensk myndighet under Justitiedepartementet med säte i Stockholm. Sedan starten 1974 har Brå haft som uppdrag att främja åtgärder för att förhindra brott och bidra till kunskapsutvecklingen inom kriminalpolitik. De fyra huvudområdena för deras arbete är att forska och utveckla kunskap inom kriminalpolitik, utvärdera reformer som beslutas politiskt, producera brottsstatistik och stödja lokalt brottsförebyggande arbete.

Brå stödjer också rättsväsendets myndigheter såsom polisen, åklagarmyndigheten, domstolarna och kriminalvården. De driver även skolportalen Brottsrummet.se, som är en kunskapsbank om brott och brottslighet riktad till ungdomar. Inom Brå finns också Center mot våldsbejakande extremism, som arbetar för att förebygga brottslighet och terrorism med ideologiska motiv.

Brottsoffermyndigheten (BrOM) är en viktig statlig myndighet i Sverige som har till huvudsakligt uppdrag att stödja och hjälpa personer som blivit utsatta för brott. Deras arbete omfattar flera centrala ansvarsområden.

En viktig del av BrOMs verksamhet är att erbjuda ekonomisk ersättning till brottsoffer för de skador och kostnader de lidit till följd av brottet. Det kan inkludera ersättning för medicinska kostnader, inkomstförlust, och andra ekonomiska konsekvenser av brottet.

Utöver ekonomisk ersättning arbetar BrOM också aktivt för att främja brottsoffers rättigheter och intressen i samhället. Det innebär att de ger stöd och vägledning till brottsoffer genom hela rättsprocessen, från polisanmälan till eventuell rättegång. De fungerar som en resurs för att informera och utbilda både brottsoffer och professionella inom rättsväsendet om brottsoffers rättigheter och möjligheter till stöd.

Genom sitt arbete spelar BrOM en viktig roll i att säkerställa att brottsoffer får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna hantera och återhämta sig från de trauman och påfrestningar som ett brott kan medföra.

Domarnämnden är en statlig myndighet som främst föreslår kandidater till regeringen för utnämning av ordinarie domare eller hyresråd. Nämnden arbetar även aktivt för att främja rekryteringen av ordinarie domare på lång sikt.

Ekobrottsmyndigheten, även känd som EBM, är en åklagarmyndighet som fokuserar på att bekämpa ekonomisk brottslighet i Sverige. Inom EBM arbetar åklagare, poliser, utredare och administratörer tillsammans för att bekämpa olika former av ekobrott. Med över 700 medarbetare bidrar EBM aktivt till att förhindra brottslighet som innefattar skatteundandragande, missbruk av bidrag och andra former av ekonomiska bedrägerier.

Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem som leder till betydande förluster för staten, både i form av undanhållna skatter och skattebrott, samt genom påverkan på sund konkurrens och medborgarnas förtroende. Genom visionen, ”Tillsammans mot ekobrott”, utnyttjar EBM olika expertområden och yrkesroller för att effektivt bekämpa denna typ av brottslighet.

EBM samarbetar nära med andra myndigheter såsom Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket för att samordna insatserna och stärka bekämpningen av ekonomisk brottslighet i Sverige.

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) arbetar för att skydda alla dina personuppgifter, inklusive information om hälsa och ekonomi, så att de behandlas korrekt och inte hamnar i fel händer.

Huvuduppgifterna är att granska och säkerställa att dataskyddsreglerna följs, ge vägledning och stöd till myndigheter, företag och organisationer samt allmänheten. De strävar också efter att främja en enhetlig tillämpning av dataskyddsreglerna inom EU, utfärda tillstånd och utföra tillsyn av kamerabevakning och kreditupplysning, samt följa och rapportera om utvecklingen inom integritetsområdet.

Justitiekanslern (JK) har flera uppgifter som kan sammanfattas under begreppet "statens jurist". JK övervakar att myndigheter följer lagar och regler. Dessutom kan JK frivilligt reglera vissa skadeståndsanspråk mot staten för att avlasta domstolarna. JK är ensam åklagare vid tryck- och yttrandefrihetsbrott, och ser till att dessa regler följs. JK övervakar också advokatväsendet i samarbete med Advokatsamfundet och bevakar att rättshjälpssystemet inte missbrukas. Som statens ombud representerar JK staten i rättegångar som rör statens rättigheter. Slutligen bistår JK regeringen med juridisk rådgivning och utredningar vid behov.

Kriminalvården är en statlig myndighet med ansvar för häkten, fängelser och frivård. Målet är att göra samhället säkrare och tryggare samtidigt som de arbetar för att minska återfall i brott. Förutom att verkställa straff, tar Kriminalvården hand om transporterna av klienter mellan domstolar, häkten och anstalter. De utför även transporter för Polisens och Migrationsverkets räkning. 

Migrationsverkets uppdrag är att hantera migrationsprocessen i Sverige. Detta inkluderar prövning av ansökningar om asyl, arbetstillstånd, studietillstånd, och medborgarskap. Migrationsverket ansvarar också för mottagande av asylsökande, vilket innefattar boende och dagersättning under asylprocessen. Verket arbetar för att främja en rättssäker och effektiv migrationsprocess och har även till uppgift att verka för återvändande av personer som fått avslag på sina ansökningar om att stanna i Sverige.

Polismyndigheten i Sveriges uppgift är att främja trygghet och säkerhet för medborgarna genom brottsbekämpning, ordningshållning och samhällsskydd. De arbetar för att förebygga och utreda brott, gripa förövare och se till att brottsliga handlingar leder till rättvisa påföljder. Dessutom övervakar de den allmänna ordningen, utför trafikövervakning och agerar vid akuta händelser för att skydda samhället. Polismyndigheten erbjuder även service och stöd till medborgare och andra aktörer inom sitt ansvarsområde för att säkerställa en trygg och säker miljö för alla.

Revisorsinspektionen (RI) regleras av revisorslagen (2001:883), förordningen (1995:665) om revisorer, förordningen (2007:1077) med instruktion för RI, samt det årliga regleringsbrevet.

RI har i uppdrag att tillgodose samhällets behov av kompetenta och oberoende externa revisorer samt att främja utvecklingen av god revisorssed och revisionssed. Detta innefattar att administrera prov för revisorsexamen och behandla ärenden om auktorisation och godkännande av revisorer. RI utövar också tillsyn över auktoriserade revisorer, godkända revisorsföretag och registrerade revisionsbolag.

En central del av RIs uppdrag är att ingripa mot revisorer som medverkar till eller underlättar ekonomisk brottslighet.

Vad är rättshjälp och rådgivning?

Rättshjälp och rådgivning enligt rättshjälpslagen är ett ekonomiskt stöd från staten för dig som inte kan få juridisk hjälp på annat sätt. Rättshjälp innebär att en del av dina rättsliga kostnader betalas. Rådgivning enligt rättshjälpslagen innebär att du får upp till två timmars rådgivning med en jurist till en bestämd avgift.

Rättsmedicinalverket är den medicinska länken i rättskedjan där sjuksköterskor, rättsläkare, toxikologer, rättsmedicinska assistenter, biomedicinska analytiker, psykologer och rättspsykiatriker samarbetar för att ge viktiga svar till polis, åklagare och domstol.

Verksamheten är uppdelad i rättsgenetik, rättskemi, rättsmedicin och rättspsykiatri och finns på sex orter i Sverige, från Umeå till Lund, med cirka 600 medarbetare. myndigheten genomför rättspsykiatriska undersökningar för att bedöma om en misstänkt agerat under påverkan av en allvarlig psykisk störning, vilket påverkar om påföljden blir fängelse eller rättspsykiatrisk vård. Vid onaturliga dödsfall och misstanke om brott utför myndigheten rättsmedicinska obduktioner för att fastställa dödsorsaken.

Myndigheten använder DNA-teknik för faderskaps- och släktutredningar och myndighetens rättskemiska laboratorium analyserar prover vid misstanke om rattfylleri och narkotikabrott.

Dessutom dokumenterar och bedömer myndigheten skador vid våldsbrott, gör riskutredningar när livstidsdömda ansöker om tidsbestämt straff och ansvarar för medicinska åldersbedömningar i brottmål och asylprocesser.

Sveriges Domstolar och de andra myndigheterna som kallas för rättsväsendet har alla olika funktioner och uppdrag, allt ifrån att förebygga, bekämpa och utreda brott, till att avgöra mål, verkställa straff och ge stöd till brottsoffer.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden är en statlig myndighet med tre beslutsorgan: nämnden, Registerkontrolldelegationen och Skyddsregistreringsdelegationen. Nämnden, som leder myndigheten, övervakar brottsbekämpande myndigheter för att stärka rättssäkerheten och skyddet av personlig integritet inom deras verksamhet.

Säkerhetspolisen har i uppdrag att förebygga och avslöja brott mot Sveriges säkerhet, bekämpa terrorism och skydda den centrala statsledningen. Målet är att skydda det demokratiska systemet, medborgarnas fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten. Säkerhetspolisen arbetar för att förhindra händelser som kan hota landets säkerhet. Som en nationell säkerhetstjänst är Säkerhetspolisen ansvarig för att höja säkerhetsnivån i Sverige. Detta görs genom att avslöja och motverka hot mot landets säkerhet och minska sårbarheter i skyddsvärda verksamheter.

Säkerhetspolisens arbete delas in i fem verksamhetsområden:

Författningsskydd: Skyddar det demokratiska statsskicket genom att motverka trakasserier, hot, våld, tvång eller korruption som kan påverka dess funktioner.

Personskydd: Ansvarar för säkerheten för den centrala statsledningen, utländska diplomater och vid statsbesök.

Kontraspionage: Arbetar för att förebygga och avslöja spioneri och olovlig underrättelseverksamhet riktad mot Sverige, svenska intressen utomlands och flyktingar.

Kontraterrorism: Förhindrar och avslöjar terrorism som hotar Sverige och svenska intressen, samt hanterar terroristhot inom och utanför landet.

Säkerhetsskydd: Höjer säkerhetsnivån i samhället genom analyser, registerkontroller, tillsyn och råd till myndigheter och företag som har betydelse för Sveriges säkerhet.


 

Av Åklagarmyndighetens 1 950 anställda är 1 250 åklagare, medan resten arbetar med olika stödfunktioner. Den operativa åklagarverksamheten bedrivs i fyra geografiska åklagarområden och en nationell åklagaravdelning. Åklagarområdena består av landets 31 allmänna kammare, som täcker ett eller två län geografiskt. I Stockholm och Malmö finns flera åklagarkammare.

Nationella åklagaravdelningen har riksenheter med nationellt ansvar: en för bekämpning av korruption, en för miljö- och arbetsmiljömål, en för internationell och organiserad brottslighet, samt en för säkerhets- och terroristmål.

Särskilda åklagarkammaren, som är direkt underställd riksåklagaren, hanterar misstankar om brott begångna av bland annat poliser, åklagare och domare.

Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum ansvarar för metod- och rättsutveckling inom olika brottsområden samt rättslig uppföljning och tillsyn. Alla överprövningar av åklagarbeslut handläggs här, och centret samlar kunskap inom sina ansvarsområden.

Huvudkontoret hanterar centrala funktioner för kommunikation, ekonomi, personal och IT. Här finns också en rättsavdelning för rättslig information, Högsta domstolens verksamhet och internationella frågor, samt en tillsynsavdelning för rättslig tillsyn.

Åklagarmyndigheten har ett insynsråd vars ledamöter utses av regeringen. Insynsrådets uppgift är att utöva insyn och ge myndighetschefen råd, men rådet har inga beslutsbefogenheter och behandlar inte enskilda ärenden om åklagaruppgifter eller tillsynsfrågor.