Sveriges Domstolar

Frigivningsprocessen i Sverige involverar Kriminalvården, prövande myndighet (domstol eller överklagandeinstans) och ibland socialtjänsten, med fokus på riskbedömning och återanpassning. När en person döms till fängelse i Sverige sker frigivning vanligtvis efter att två tredjedelar av strafftiden har avtjänats, om inga nya brott begåtts och personen skött sig under tiden. Denna typ av frigivning kallas villkorlig frigivning. Det är Kriminalvården som ansvarar för att planera och genomföra frigivningen. Inför frigivningen görs en bedömning av hur individen har fungerat i fängelset. Myndigheter som kan vara inblandade är Kriminalvården, socialtjänsten och ibland frivården, beroende på personens behov och situation. Målet är att underlätta återgången till samhället. Om det finns särskilda skäl kan den dömde ansöka om att bli villkorligt frigiven tidigare, men det kräver en särskild prövning. Efter frigivningen kan man vara övervakad av frivården under resten av den villkorliga tiden.

Om du har lämnat in en ansökan till Migrationsverket och det har gått lång tid utan beslut, kan du begära att Migrationsverket avgör ditt ärende. Enligt förvaltningslagen ska ett ärende avgöras inom sex månader. Har det gått längre tid kan du som sökande skicka in en formell begäran om att få ett beslut. Migrationsverket har då fyra veckor på sig att antingen avgöra ärendet eller avslå begäran. Om ingen åtgärd sker kan du vända dig till en domstol för att få en prövning. För att göra en begäran skickar du en skriftlig förfrågan till Migrationsverket där du uppger ditt namn, ärendenummer och att du vill ha ett beslut enligt förvaltningslagen.

Det finns flera sätt att betala av skulder, och det bästa alternativet beror på din situation.