Utbildningsdepartementet

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är en statistikansvarig myndighet och har ett övergripande uppdrag att säkerställa att studenter i Sverige får ekonomiskt stöd för sina studier. Det inkluderar att fatta beslut om och betala ut olika former av studiestöd, såsom bidrag och lån, baserat på individuella behov och studieinriktning. CSNs roll sträcker sig också till att hantera återbetalning av studielån efter avslutade studier samt att administrera specifika lån, som exempelvis körkortslån, som underlättar för studenter att finansiera sin utbildning. Genom att utföra dessa uppgifter bidrar CSN till att göra högre studier tillgängliga och mer överkomliga för en bredare del av samhället. Genom att förvalta och distribuera ekonomiskt stöd hjälper CSN studenter att fokusera på sina studier utan att behöva oroa sig för ekonomiska hinder.

Etikprövningsmyndigheten startade sin verksamhet den 1 januari 2019. Tidigare sköttes etikprövningen av sex regionala nämnder. Myndigheten skyddar människor i forskningen genom att granska ansökningar om etikprövning av forskning som involverar människor, biologiskt material och känsliga personuppgifter. Etikprövningsmyndigheten följer etikprövningslagen och andra relevanta lagar. Forskning som kräver prövning inkluderar fysiska ingrepp på levande eller avlidna personer, metoder som påverkar människor fysiskt eller psykiskt eller medför uppenbara risker, användning av biologiskt material från människor och behandling av känsliga personuppgifter. Forskning godkänns endast om den respekterar människovärdet och mänskliga rättigheter. Människors välfärd prioriteras framför samhällets och vetenskapens behov. Risker för deltagarnas hälsa, säkerhet och integritet måste vara motiverade av forskningens värde. Alternativa metoder med mindre risk ska användas om möjligt. Forskningen måste utföras av kompetenta forskare.

Gentekniknämnden är en statlig myndighet som grundades 1994 för att ge rådgivning och främja en etiskt försvarbar och säker användning av genteknik. Nämnden utfärdar yttranden till regeringen och andra myndigheter för att skydda människors, djurs och miljöns hälsa. Dessutom sprider nämnden kunskap om genteknikens utveckling och lagstiftningen som reglerar området genom populärvetenskapliga referat och fakta på sin webbplats.

Högskolans avskiljandenämnd prövar ärenden om avskiljande av studenter från högskoleutbildning, vilket initieras genom skriftlig anmälan från berörd rektor vid universitet eller högskola. Nämnden består av en ordförande och fyra andra ledamöter och sammanträder cirka tre till fem gånger årligen i Stockholm, vanligtvis på Universitetskanslersämbetets (UKÄ) lokaler.

UKÄ fungerar som värdmyndighet för avskiljandenämnden och hanterar dess kansligöromål med sin personal. Det innebär att UKÄ

personal utför administrativa uppgifter som diarieföring och ärendeföredragning inför nämndens sammanträden. Beslut fattade av avskiljandenämnden kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol och verksamheten regleras av högskolelagen och förordningen om avskiljande av studenter från högskoleutbildning.

Institutet för rymdfysik (IRF) är ett statligt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet som bedriver grundforskning och forskarutbildning inom områdena rymdfysik, rymdteknik och atmosfärfysik.

Med över 60 års erfarenhet utvecklar IRF avancerade mätinstrument för rymdforskning och deltar aktivt i stora internationella samarbetsprojekt som använder satelliter och markbaserad utrustning.

IRFs kunskaper inom sina forskningsområden är avgörande för att förstå globala processer och naturen i stort, vilket har direkta effekter på människors vardag. Institutet bidrar särskilt med forskning om atmosfäriska processer i polarområdena genom observationer och dataanalys, med fokus på både Arktis och Antarktis.

IRF är också välrenommerat för sin expertis i utveckling av instrument som skickas till planeter inom solsystemet. De data som samlas in och skickas tillbaka till jorden ger forskarna möjlighet att bedriva långsiktig forskning under många år framöver.

Karolinska Institutet, ett framstående medicinskt universitet, grundades 1810 av kung Karl XIII. Universitetet är världsledande inom medicinsk akademisk forskning och utbildning och strävar efter att förbättra hälsan genom banbrytande forskning. Varje år väljer Nobelkommittén vid KI mottagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Genom internationella samarbeten och nära samarbete med hälso- och sjukvården samt näringslivet ökar Karolinska Institutets forskningsresultat dess praktiska nytta. Dess engagemang för hållbar utveckling, i linje med FNs mål till 2030, syftar till att främja kunskap om livet och sträva mot bättre hälsa för alla.

Kungliga biblioteket (KB) har i uppdrag att samla in, beskriva, bevara och göra tillgängligt allt som publiceras i Sverige. De är både ett bibliotek öppet för allmänheten och en myndighet som ansvarar för att bevara och tillgängliggöra deras samlingar. Kungliga biblioteket samarbetar aktivt med andra bibliotek och organisationer för att främja utvecklingen inom den svenska bibliotekssektorn. Varje år tar de fram Sveriges officiella biblioteksstatistik och driver projekt för att stödja samarbete mellan bibliotek.

Myndigheten för yrkeshögskolans huvuduppdrag är att hantera frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige och säkerställa att utbildningarna möter arbetslivets behov av kompetens. Myndigheten analyserar arbetsmarknadens behov, beslutar vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och beviljar statliga medel till utbildningsanordnarna. De främjar även validering inom utbildningarna.

Utöver detta ansvarar myndigheten för eftergymnasiala konst- och kulturutbildningar vid fristående skolor samt tolkutbildningar inom folkbildningen. Myndigheten utövar tillsyn och hanterar klagomål på de utbildningar som faller under deras ansvarsområde. De granskar utbildningarnas kvalitet, framställer statistik och följer upp utbildningars resultat.

Myndigheten är också nationell samordningspunkt för EQF (European Qualifications Framework) som underlättar jämförelsen av utbildnings- och yrkeskvalifikationer inom EU.

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof) bildades 2020 som en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet. Vårt uppdrag är att utreda om oredlighet i forskning har förekommit enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.

Syftet med nämnden och lagen är att stärka förtroendet för svensk forskning genom att centralisera utredningar och prövningar, vilket ökar rättssäkerheten för forskare som anmäls. Detta ersätter tidigare praxis där forskningsinstitutioner själva hanterade sådana ärenden, vilket kunde innebära risker för jäv och intressekonflikter. Den nya lagen ger också möjlighet för fällda forskare att överklaga beslut om oredlighet, något som inte tidigare var möjligt.

Npof fokuserar enbart på oredlighet i forskning enligt definierade kriterier. Andra avvikelser från god forskningssed behandlas av forskningsinstitutionerna själva enligt högskoleförordningen (1993:100).

Polarforskningssekretariatet är en statlig myndighet som koordinerar och främjar svensk polarforskning. Dess huvudsakliga ansvar är att planera och stödja forskningsexpeditioner till polarområdena samt att hantera forskningsinfrastruktur. Sekretariatet bidrar också till att möjliggöra polarforskning som kan utföras utan fältarbete.

Det övergripande målet för Polarforskningssekretariatet är att öka den internationella uppmärksamheten kring svensk polarforskning.

Rymdstyrelsen är Sveriges officiella myndighet för rymdfrågor. De ligger under Utbildningsdepartementet och har ansvaret för att främja både nationell och internationell rymdverksamhet och forskning i Sverige.

Rymdstyrelsen stödjer svensk rymdforskning och utveckling genom olika program där svenska forskare, företag och användare av rymdtillämpningar kan ansöka om stöd. Ansökningarna granskas av oberoende utländska bedömare, och besluten om stöd fattas av Rymdstyrelsens styrelse. Cirka 20 % av vår budget går till att finansiera nationell forskning och utveckling enligt våra årsredovisningar.

Internationellt representerar vi Sverige i olika rymdorganisationer och koordinerar svenska intressen i internationella rymdsamarbeten. Rymdstyrelsen har mandat att skriva kontrakt för Sveriges räkning inom rymdområdet och vårt svenska rymdprogram genomförs främst genom samarbeten, där EUs rymdprogram och European Space Agency (Esa) står i fokus.

Sameskolstyrelsen driver förskolor och skolor upp till årskurs 6 med samisk inriktning i Gällivare, Jokkmokk, Karesuando, Kiruna och Tärnaby. Deras verksamhet grundar sig på det samiska kulturarvet, samisk historia och samiska språk. Undervisningen är utformad för att inspirera och väcka lust för lärande. Barn och elever som går i Sameskolstyrelsens skolor ska känna en trygghet och stolthet över sitt kulturarv och sitt språk. Målet är att stärka den samiska identiteten genom att främja de samiska språken, kulturen och traditionella kunskaper. Arbetet baseras på läroplanen och andra styrdokument med en samisk utgångspunkt och samiska värderingar.

Sameskolstyrelsen är stolta över sitt arv och omfamnar den levande samiska kulturen. De strävar efter att utveckla och stärka den samiska identiteten, även i tider av förändring, från förskola till högre studier. Språket och kulturen är sammanflätade och stärker varandra; därför lär sig eleverna att lyssna, tala, läsa och skriva på samiska. Traditionell kunskap, eller árbediehtu, värderas högt och är en levande del av undervisningen. Samiska utbildningsalternativ och modersmålsundervisning är tillgängliga för alla samiska barn och elever. Sameskolstyrelsen arbetar även med att utveckla samiska läromedel för alla åldrar och nivåer i samarbete med producenter i hela Sápmi.

Alla barn, elever och personal inom Sameskolstyrelsen talar, läser och skriver på samiska, och de samiska språken är aktiva och används i samhället. Varje samer har rätt till sitt språk och sin kultur, och alla barn och elever ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt språk. Undervisningen ska ge språkglädje och följa beprövade språkmodeller och forskning. Personalens förhållningssätt präglas av medvetenhet kring språk och kommunikation, och de arbetar för att utveckla elevernas förmåga att resonera, reflektera och argumentera.

Skolforskningsinstitutet sammanställer forskningsresultat och fördelar bidrag till praktiknära forskning. Skolforskningsportalen erbjuder olika hjälpmedel och inspirationskällor för att upptäcka, utforska och lära sig mer om institutets systematiska översikter och andra forskningssammanställningar.

Skolväsendets överklagandenämnd är en oberoende, domstolsliknande myndighet som prövar överklagade beslut enligt skollagen och regeringens instruktioner. Nämnden fungerar även som remissinstans för lagstiftning inom skolområdet. Om en elev, student eller vårdnadshavare är missnöjd med ett beslut från exempelvis en kommun eller rektor, kan Överklagandenämnden pröva ärendet igen för att säkerställa att beslutet är korrekt. Om beslutet visar sig vara felaktigt, kan nämnden upphäva det och kräva att ett nytt beslut tas. Nämnden bedriver inte tillsyn och ger inte juridisk rådgivning.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, arbetar för att barn, elever och vuxna oavsett funktionsnedsättning ska få förutsättningar att nå sina utbildningsmål. Detta uppnås genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, kompetensutveckling, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Stödet omfattar individens lärande, pedagogers arbete samt verksamhet och organisation, och kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser. SPSM är Sveriges största kunskapsbank inom specialpedagogik.

SPSM ger specialpedagogiskt stöd i form av rådgivning och utredning, information och utbildning till förskolor och skolor över hela Sverige. Detta inkluderar svar på vanliga frågor om pedagogiska konsekvenser av olika typer av funktionsnedsättningar och möjlighet att ställa egna frågor till rådgivare. SPSM bidrar med kunskap om pedagogiska verktyg och deras anpassning för enskilda elever eller hela grupper och fördelar statsbidrag som SIS-medel för att stimulera och utveckla tillgängliga lärmiljöer för elever med funktionsnedsättning.

SPSM erbjuder kompetensutveckling genom webbinarier, kurser och konferenser, både online och på olika platser i landet. Det finns även webbaserade stödmaterial och studiepaket för de som arbetar inom förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Dessutom samlar myndigheten forskningsrapporter och producerar publikationer och populärvetenskapliga artiklar om specialpedagogik, samt olika typer av informationsmaterial.

SPSM producerar och anpassar läromedel och informerar om tillgängliga läromedel, främjar tillgången till dessa genom stöd till läromedelsproducenter. Myndigheten driver tio specialskolor runtom i landet på uppdrag av staten, som erbjuder tillgänglig utbildning med fokus på språk och kommunikation, små undervisningsgrupper och hög personaltäthet.

Skolinspektionen har i uppdrag att genom inspektioner och tillståndsprövning se till att skolhuvudmän följer lagar och förordningar. Krav ställs på att skolhuvudmännen följer skollagens bestämmelser, utvecklar sina verksamheter, genomför förbättringar och garanterar hög kvalitet. Skolhuvudman avser den som driver en fristående eller kommunal skola.
Målet är att säkerställa att alla barn och elever får en likvärdig och kvalitativ utbildning i en stimulerande och trygg miljö.

Skolverket ger stöd för skolutveckling och hanterar statliga stöd och bidrag. Dessutom utfärdar myndigheten lärarlegitimationer. Kontoret ligger i Solna. Skolverket är en förvaltningsmyndighet med ansvar för att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Målet är att alla barn och elever ska få en likvärdig och högkvalitativ utbildning i en trygg miljö.

Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi (CBTI) har sina rötter i 1980-talet, då kognitiv terapi introducerades i Sverige. Institutet har varit ledande inom psykoterapeutisk utbildning, forskning och behandling.

Universitets- och högskolerådet (UHR) är en myndighet som skapar förutsättningar för att möta behovet av kompetens, nu och i framtiden.

Vi främjar det livslånga lärandet och öppnar dörrar till utbildning, karriär och arbetsliv både i Sverige och internationellt. Vi gör det också enklare att hitta, välja och anmäla sig till en utbildning så att alla som vill vidare får möjlighet att hitta sin plats.

För att lyckas förvaltar och utvecklar vi digitala plattformar och tjänster i samverkan med utbildningssektorn. Vårt arbete leder till högre kvalitet och ökad internationalisering. Vi bidrar även med insikter och rekommendationer som stärker Sverige som kunskapsnation.

Våra verksamhetsområden innebär att:

Vi informerar om utbildning och högskolestudier.
Vi samordnar antagningen till högskolan.
Vi ansvarar för högskoleprovet.
Vi främjar och stödjer internationellt samarbete och utbyte för hela utbildningssektorn.
Vi presenterar möjligheter till kompetensutveckling eller arbete i ett annat land.
Vi underlättar för personer med utländsk utbildning att komma vidare i studier och arbetsliv.
Vi utvecklar digitala tjänster tillsammans med lärosäten.
Vi bidrar med analyser och rekommendationer som främjar svensk utbildning.
 

Universitetskanslersämbetet är en statlig myndighet som styrs av regeringen och arbetar inom tre områden:

Studenträtt och tillsyn Myndigheten granskar hur universitet och högskolor följer lagar och förordningar för att bevaka studenternas rättssäkerhet. Tillsynen sker både efter anmälan från enskilda personer och på eget initiativ.

Statistik och uppföljning Myndigheten ansvarar för all officiell statistik inom högskoleområdet och granskar effektiviteten i lärosätenas resursutnyttjande. Myndigheten bevakar utvecklingen inom högskolan och följer upp samt analyserar universitetens och högskolornas verksamhet.

Granskningar av utbildningarnas kvalitet, forskning och samverkan Myndigheten genomför fyra olika typer av granskningar:

Lärosätesgranskningar
Utbildningsutvärderingar
Tematiska utvärderingar
Prövningar av examenstillstånd
 

Vetenskapsrådet är en myndighet under Utbildningsdepartementet som finansierar forskning inom alla vetenskapsområden. De är Sveriges största statliga forskningsfinansiär och fördelar nästan 8 miljarder kronor varje år genom att utlysa bidrag i öppen konkurrens. Cirka 900 forskare bedömer runt 6 000 ansökningar årligen.

Vetenskapsrådet fungerar också som rådgivare till regeringen i forskningspolitiska frågor och främjar internationellt forskningssamarbete. De finansierar avancerad forskningsinfrastruktur som databaser och biobanker för att stödja svenska forskare. Dessutom samordnar de kommunikation om forskning och forskningsresultat och stödjer projekt som ökar forskningens samhällsnytta.

Överklagandenämnden för etikprövning ansvarar för att pröva överklagade och överlämnade ansökningar om etikprövningstillstånd. Nämnden utövar även tillsyn över att etikprövningslagen följs.

Överklagandenämnden för högskolan är en myndighet som prövar överklaganden av vissa beslut inom universitet och högskolor samt utbildningar inom yrkeshögskolan. Nämndens kansli är placerat hos Universitetskanslersämbetet (UKÄ), som ansvarar för kansliets uppgifter med sin personal. Nämnden hanterar cirka 3 000 ärenden årligen, varav de flesta rör antagning till högskolan. Nämnden består av åtta ledamöter, och ordföranden är eller har varit ordinarie domare

Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) är en svensk myndighet som prövar överklaganden av beslut som fattats av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Deras huvudsakliga uppgift är att avgöra om beslut gällande olika former av studiestöd, såsom studiehjälp, studiemedel, studiestartsstöd och omställningsstudiestöd, ska ändras eller fastställas efter att de har överklagats av enskilda personer. ÖKS har en viktig roll i att säkerställa rättssäkerheten och att besluten gällande studiestöd är rättvisa och korrekta enligt gällande regler och lagstiftning.