Vilket stöd erbjuder kommunen till unga i en kriminell miljö?

Socialtjänstens arbete med barn och unga som vill lämna organiserad brottslighet styrs av samma bestämmelser i socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) som socialnämndens arbete med barn och unga generellt. Det finns en rad insatser tillgängliga och rekommenderade för barn och unga med hög risk för fortsatt normbrytande beteende och kriminalitet. Exempel på insatser kan vara föräldraskapsstöd med brottsförebyggande fokus, uppsökande arbete, kontaktperson och kontaktfamilj, olika typer av insatser i samverkan med andra aktörer, manualbaserade program för att motverka fortsatt normbrytande beteende och kriminalitet, sociala insatsgrupper och stöd till avhoppare. Regeringen konstaterar att det är väsentligt att de insatser som ges är i enlighet med bästa tillgängliga kunskap enligt de kunskapsstöd som finns.

Det är också viktigt att notera att avhopparinsatser för barn och unga bör erbjudas i högre utsträckning än i dag. Det behövs mer forskning på svenska förhållanden om effektiva insatser när det gäller att förhindra eller bryta kriminalitet som är kopplad till organiserad brottslighet och barn och unga.

Socialtjänsten och individanpassade insatser

Socialtjänsten har en lagstadgad uppgift att stödja barn och unga i utsatta situationer, inklusive när de är i riskzonen för kriminalitet. Kommunen kan erbjuda stöd som syftar till att förebygga och motverka kriminalitet genom att utgå från barnets situation och behov. Det betyder att bistå med lösningar som är skräddarsydda för varje individ – till exempel rådgivning, familjeterapi eller strukturerad behandling. Socialtjänsten kan även arbeta med att bedöma risk och behov hos barnet, för att ge rätt insats i rätt tid.

Samverkan mellan aktörer

Ett effektivt stöd sker ofta genom samverkan mellan kommunen, skolan, polisen, fritidsverksamheter och hälso‑ och sjukvården. Tillsammans kan man skapa helhetslösningar där man både erbjuder skydd, stöd och möjligheter till förändring. I många kommuner finns samverkansgrupper och strukturer där man delar information, gemensamt följer upp insatser och koordinerar stödinsatser.

Fritidsaktiviteter och meningsfulla sammanhang

Att få tillgång till fritidsverksamhet, idrott, kultur eller mentorsprogram kan ge alternativa gemenskaper och avledande aktiviteter från den kriminella miljön. Kommunen kan stödja det via subventionerade eller särskilt riktade program. I utsatta områden har man använt medel för att öka närvaro av fältarbetare och stärka fritidsstöd som ett sätt att fånga upp barn tidigt.

Stöd för avhopparprocessen

För barn och unga som redan är en del av kriminella nätverk kan kommunen, i samarbete med myndigheter, erbjuda särskilt skydd och stöd för att lämna dessa miljöer. Det kan handla om skyddade boenden, trygghetsplaner, psykosocialt stöd och säker samverkan mellan socialtjänst och polis. En nationell struktur för att stödja avhoppare planeras eller utvecklas för att systematisera sådant stöd.

Finansiering och kunskapsstöd

Kommuner kan få statsbidrag för att förstärka sitt brottsförebyggande arbete och stödet till barn i riskmiljöer. Myndigheter ger också kunskapsstöd, rekommendationer och metoder för hur arbete kan bedrivas effektivt inom socialtjänsten och andra verksamheter

Uppföljning och utvärdering

Ett viktigt inslag är att följa upp insatser för att se om stödet fungerar. Kommunen bör regelbundet analysera vilka insatser som gett effekt och vilka som behöver justeras. Det säkerställer att resurser används där de gör störst nytta..