Vad gäller för internationella adoptioner?
Internationell adoption är en komplex process med strikta regler och krav som varierar mellan länder.
Internationella adoptioner i Sverige styrs av Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, som trädde i kraft i Sverige 2005. Konventionen ställer strikta krav på adoptioner för att skydda barnets bästa och förhindra bortförande, försäljning eller handel med barn.
Föräldrar som vill adoptera ett barn från ett annat land måste göra ansökan hos socialnämnden i sin hemkommun. Socialnämnden samlar sedan in information om föräldrarna och barnet och utvärderar om adoptionen är lämplig och till barnets bästa.
Centralmyndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd är den svenska centralmyndigheten enligt Haagkonventionen och agerar som kontaktpunkt för internationella adoptionsfrågor. De är ansvariga för att samarbeta med andra länders centralmyndigheter, utfärdar intyg om adoption och arbetar för att säkerställa att adoptionen genomförs på ett lagligt och etiskt sätt.
Adoptivföräldrar måste uppfylla särskilda villkor, såsom att vara behöriga och lämpade att adoptera, att de har fått tillräcklig rådgivning och att barnet har tillstånd att resa in och bosätta sig i Sverige.
Haagkonventionen reglerar även överflyttning av barnet till den mottagande staten, placeringsbeslut och vilka åtgärder som ska vidtas om placeringen inte är till barnets bästa. Det finns även krav på erkännande av adoptioner som genomförts i enlighet med konventionen i andra fördragsslutande stater.
I Sverige kan adoptivföräldrar i vissa fall omvandla en adoption som beviljats i ursprungsstaten till en svensk adoption. Denna omvandling kräver att de nödvändiga samtyckena har lämnats och att adoptionen uppfyller kraven i svensk lag.