Åklagarmyndigheten

Leder förundersökningen av ett brott, beslutar om åtal ska väckas och företräder åklagarsidan i domstolen.

Av Åklagarmyndighetens 1 950 anställda är 1 250 åklagare, medan resten arbetar med olika stödfunktioner. Den operativa åklagarverksamheten bedrivs i fyra geografiska åklagarområden och en nationell åklagaravdelning. Åklagarområdena består av landets 31 allmänna kammare, som täcker ett eller två län geografiskt. I Stockholm och Malmö finns flera åklagarkammare.

Nationella åklagaravdelningen har riksenheter med nationellt ansvar: en för bekämpning av korruption, en för miljö- och arbetsmiljömål, en för internationell och organiserad brottslighet, samt en för säkerhets- och terroristmål.

Särskilda åklagarkammaren, som är direkt underställd riksåklagaren, hanterar misstankar om brott begångna av bland annat poliser, åklagare och domare.

Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum ansvarar för metod- och rättsutveckling inom olika brottsområden samt rättslig uppföljning och tillsyn. Alla överprövningar av åklagarbeslut handläggs här, och centret samlar kunskap inom sina ansvarsområden.

Huvudkontoret hanterar centrala funktioner för kommunikation, ekonomi, personal och IT. Här finns också en rättsavdelning för rättslig information, Högsta domstolens verksamhet och internationella frågor, samt en tillsynsavdelning för rättslig tillsyn.

Åklagarmyndigheten har ett insynsråd vars ledamöter utses av regeringen. Insynsrådets uppgift är att utöva insyn och ge myndighetschefen råd, men rådet har inga beslutsbefogenheter och behandlar inte enskilda ärenden om åklagaruppgifter eller tillsynsfrågor.

Av Åklagarmyndighetens 1 950 anställda är 1 250 åklagare, medan resten arbetar med olika stödfunktioner. Den operativa åklagarverksamheten bedrivs i fyra geografiska åklagarområden och en nationell åklagaravdelning. Åklagarområdena består av landets 31 allmänna kammare, som täcker ett eller två län geografiskt. I Stockholm och Malmö finns flera åklagarkammare.

Nationella åklagaravdelningen har...

FRÅGA Åklagarmyndigheten

Hitta just de frågor du letar efter

Hur kan jag överklaga ett polisbeslut?

Om polisen eller åklagaren beslutat att inte gå vidare med ett brottsärende (till exempel att lägga ner utredningen) och du är den som är berörd, kan du begära att beslutet prövas på nytt – en s.k. överprövning. Det gör du genom att skriftligt begära att ärendet lämnas till åklagare för prövning eller överprövning. Du måste ange vilket beslut du vill få ändrat och varför. Den begäran skickas till den myndighet som fattat beslutet – till polisen eller åklagarkammaren. När åklagarmyndigheten tar emot begäran, prövar en högre instans (överåklagare eller vice åklagare) om beslutet ska ändras eller inte. Överprövning innebär att beslutet granskas på nytt, men det är inte säkert att det ändras. Du har rätt att få besked om prövningen och att dina skäl ska beaktas i processen.

Vad innebär åtal?

Åtal innebär att åklagaren bedömer att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och att en viss person kan hållas ansvarig för brottet. Detta sker efter att en förundersökning har genomförts. Om bevisningen är tillräcklig har åklagaren i princip åtalsplikt, det vill säga skyldighet att väcka åtal. Det görs genom att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Denna ansökan leder till att ett mål inleds i domstol.

Kan jag överklaga åklagarens beslut?

Ja, det beror på vilket beslut det gäller. Kontakta en jurist för att få veta hur du ska gå vidare.