Hur fungerar lagfart för en ägarlägenhet?
När du köper en ägarlägenhet behöver du ansöka om lagfart – precis som när du köper ett hus eller en tomt. Lagfart är ett bevis på att du är den lagliga ägaren till fastigheten. Ansökan görs hos Lantmäteriet, och det är först när lagfarten är registrerad som du formellt står som ägare i det svenska fastighetsregistret. För en ägarlägenhet betalar du också stämpelskatt, vilket är en slags avgift baserad på köpeskillingen eller taxeringsvärdet. Att ansöka om lagfart är viktigt – inte bara juridiskt, utan också om du i framtiden vill ta lån med bostaden som säkerhet.
Lagfart för en ägarlägenhet fungerar på samma sätt som för andra typer av fastigheter, som villor eller radhus. När du köper en ägarlägenhet ansöker du om lagfart hos Lantmäteriet för att registrera ditt ägande. Detta innebär att du officiellt blir registrerad som ägare av lägenheten i fastighetsregistret.
Genom att söka lagfart får du ett juridiskt skydd för ditt ägande. Det innebär att ingen annan kan göra anspråk på lägenheten utan ditt medgivande. Lagfarten fungerar som ett bevis på att du är den rättmätige ägaren och ger dig rätt att pantsätta, belåna och överlåta lägenheten.
För privatpersoner är lagfartsavgiften 1,5 % av köpesumman, plus en fast avgift på 825 kronor. Denna avgift kallas stämpelskatt. Om du har fått lägenheten som gåva eller arv kan andra regler gälla, men en lagfart behöver du ändå.
En ägarlägenhet räknas som en självständig fastighet, vilket är grunden till varför lagfart krävs. Det skiljer sig från en bostadsrätt, där du inte äger själva lägenheten, utan en andel i en förening.
Processen för att ansöka om lagfart innefattar att du skickar in en skriftlig ansökan till Lantmäteriet tillsammans med köpehandlingen. Lantmäteriet granskar sedan handlingarna och registrerar dig som ägare om allt är i sin ordning.