Näthat

Näthat kan ta sig många olika uttryck och riktar sig mot individer eller grupper i digitala miljöer. Det kan handla om kränkande kommentarer, upprepade trakasserier, hot om våld, spridning av privata bilder utan samtycke eller attacker mot någon på grund av t.ex. kön, etnicitet eller sexuell läggning. Även om inte allt näthat är brottsligt kan det ändå vara skadligt för den som utsätts. En viktig gräns går vid när handlingen väcker rädsla, är upprepad eller har med diskrimineringsgrund att göra — då kan det vara brottsligt och bör anmälas.

Det finns ingen särskild lag för näthat – istället omfattas näthat av flera befintliga brottsrubriceringar som gäller både online och offline. Detta innebär att samma lagar som skyddar mot hot, trakasserier eller integritetsintrång gäller även för det som sker på nätet. Exempel på rubriker är olaga hot, ofredande, förtal, och vid hatmotiv hets mot folkgrupp. Det gör alltså ingen juridisk skillnad om hotet sker via sms, sociala medier eller ansikte mot ansikte — lagen gäller lika. När näthatet riktar sig mot någon på grund av exempelvis etnicitet, kön eller sexuell läggning blir det oftare hatbrott, vilket bedöms särskilt allvarligt. Det är viktigt att spara bevis och överväga att göra en anmälan även om du är osäker på om handlingen är brottslig.

Näthat är när någon använder internet för att kränka, hota eller trakassera en annan person. Det kan ske i sociala medier, via mejl, kommentarsfält eller meddelanden. Syftet är ofta att såra, skrämma eller tysta någon. Näthat kan handla om elaka ord, rykten, bilder eller spridning av personlig information utan tillåtelse. Den som utsätts för näthat kan känna sig maktlös och orolig, särskilt när det sprids snabbt till många. Det är viktigt att komma ihåg att näthat inte är okej – samma regler gäller på nätet som i verkligheten. Om du blir utsatt ska du spara bevis, blockera personen och kontakta plattformen eller polisen. Genom att stå upp mot näthat och visa respekt på nätet bidrar vi alla till en tryggare digital miljö.