Vilka former av näthat finns det?

Näthat kan ta sig många olika uttryck och riktar sig mot individer eller grupper i digitala miljöer. Det kan handla om kränkande kommentarer, upprepade trakasserier, hot om våld, spridning av privata bilder utan samtycke eller attacker mot någon på grund av t.ex. kön, etnicitet eller sexuell läggning. Även om inte allt näthat är brottsligt kan det ändå vara skadligt för den som utsätts. En viktig gräns går vid när handlingen väcker rädsla, är upprepad eller har med diskrimineringsgrund att göra — då kan det vara brottsligt och bör anmälas.

Kränkande kommentarer och provokation

Den vanligaste formen av näthat består av nedsättande eller förolämpande uttalanden riktade mot en person eller grupp. Det kan vara ordval som “du är ful” eller hånfulla bilder eller memes. Det klassas ofta som förolämpning, och om uttrycken riktas mot en person på grund av exempelvis kön, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning kan det bli ett hatbrott.

Upprepade trakasserier och ofredande

När ett beteende upprepas, till exempel genom kontinuerliga elaka meddelanden eller att någon bombarderar dig med kontaktförsök trots att du sagt ifrån, kan det anses som ofredande. Även om varje enskild kommentar kanske känns liten, kan summan av upprepningar skapa betydande utsatthet.

Hot och våld

När någon uttrycker att de vill skada dig, din familj eller din egendom, även via nätet, handlar det om olaga hot. Det omfattar såväl hot i sociala medier som via e‑post eller chatt. Hoten skapar rädsla och kan leda till polisanmälan och brottsutredning.

Spridning av bilder och privat information

Att lägga ut eller sprida bilder eller filmer som visar någon i en utsatt eller privat situation utan deras samtycke kan vara olaga integritetsintrång. Det gäller även delning av känslig privat information, så kallad “doxing”. Dessa handlingar kan vara brottsliga och skapar stor skada för den drabbade.

Hat och diskriminering

När näthat riktas mot någon för deras kön, sexuella läggning, religion, funktionalitet eller etnicitet handlar det om hat‑ och diskrimineringsgrundat näthat, vilket är en särskilt allvarlig form. Exempel kan vara rasistiska eller homofoba kommentarer i kommentarsfält eller sociala medier.

Spridning och delaktighet

Det är inte bara den som skriver hatet som kan bli ansvarig – även den som sprider, retweetar eller delar hatinlägg kan ha begått ett brott genom att bevara eller förstärka näthatet. Därmed blir hela nätgemenskapens ansvarstagande relevant.

Även om du är osäker på om det du upplevt är brottsligt — spara bevisen och överväg att göra en polisanmälan. Näthat verkar alldeles för ofta i anonymitet och kan ha långtgående konsekvenser. Genom att förstå de olika formerna och vad som är tillåtet eller inte på nätet får du verktyg att skydda dig själv, stå upp för andra och skapa ett tryggare digitalt samtal.