Image Placeholder
sv
Svenska
Näthat

Näthat

Näthat är ett växande problem i det digitala samhället. Det kan handla om hot, kränkningar, trakasserier eller spridning av kränkande bilder och information på nätet. Vem som helst kan drabbas – barn, unga, vuxna och offentliga personer. Ofta sker det anonymt, vilket kan göra det extra svårt att veta hur man ska agera. Näthat påverkar inte bara offret psykiskt och känslomässigt, utan kan även få juridiska konsekvenser. Det är viktigt att känna till sina rättigheter, vad som räknas som brottsligt och hur man kan anmäla. Genom att förstå vad näthat är och hur det fungerar kan vi tillsammans skapa ett tryggare digitalt klimat.

VIKTIG INFORMATION

Vilka former av näthat finns?

Näthat omfattar hot, trakasserier, förlöjligande eller spridning av kränkande material riktat mot individer eller grupper på nätet. Det kan handla om nedlåtande kommentarer, hotfulla meddelanden, hatmongering mot ett kännetecken eller publicering av bilder som skadar någons integritet. Även om allt inte är brottsligt kan det ändå vara mycket obehagligt och påverka ens vardag starkt. När näthatet har så allvarlig karaktär att det väcker rädsla eller består av upprepade allvarliga angrepp, bör det polisanmälas. Det är viktigt att förstå att även det man delar eller sprider kan räknas som delaktighet i näthatet. Personer och grupper som hör till minoriteter eller redan utsatta kategorier har ofta högre risk att drabbas.

Hur påverkar näthat den utsatta personen?

Att bli utsatt för näthat kan leda till psykisk påfrestning, känsla av utsatthet och inskränkt frihet att uttrycka sig. Många som utsätts anpassar sitt sätt att skriva eller publicera online för att undvika fler angrepp. Det kan också leda till självcensur, där personen avstår från att delta i nätdebatt eller sociala medier för att undvika risk. I vissa fall påverkas sömn, mående och känsla av trygghet. Unga personer, särskilt de i miljöer med hög social medieanvändning, har visat sig drabbas i större omfattning. För den som återkommande utsätts blir nätmiljön mer begränsad och friheten att vara sig själv i digitala sammanhang minskar.

Vad säger lagen om näthat?

Det finns ingen särskild “nähatlag” men många brottsrubriceringar som täcker upp olagliga handlingar online. Det kan röra sig om olaga hot, ofredande, förolämpning, förtal eller integritetsintrång. Vilken rubrik som gäller beror på handlingens art, upprepning och om hotet anses kunna leda till rädsla för den utsatte. Vid hatmotiv, alltså om angreppet riktas mot en person på grund av exempelvis kön, etnicitet, religion eller annan diskrimineringsgrund, kan det bli fråga om hatbrott som ger högre straff. Det är alltså handlingens kontext och allvar som avgör om det är brottsligt.

Hur samlar jag bevis och agerar som utsatt?

Om du blivit utsatt för näthat är det viktigt att spara bevis så snart som möjligt: ta skärmdumpar, spara meddelanden, mejl eller inlägg, dokumentera datum och klockslag. Radera inte materialet även om det känns obehagligt. Du kan också be någon vara vittne till att materialet är oförändrat. När bevis är samlat kan du kontakta polis eller stöd­organisation. Även om du känner dig osäker på om det är ett brott, bör du göra en anmälan – myndigheten bedömer om brott föreligger. Att handla snabbt minskar risken att information raderas eller försvinner.

När och hur gör jag en polisanmälan?

Du kan göra en polisanmälan vid näthat om det har karaktär av brott, som hot, ofredande eller hatbrott. Du ska ringa polisens nummer eller besöka en polisstation och uppge dina bevis. Det spelar ingen roll om du inte är säker på att det är brott – polisen gör bedömningen. I anmälan behöver du beskriva vad som hänt, när och hur, samt överlämna sparat material. Om du är rädd eller situationen är akut, kontakta nödnumret direkt. Efter din anmälan kan polis inleda utredning, begära teknisk information från internetoperatörer och fatta beslut om eventuellt åtals­ärende.

Vad kan jag och samhället göra för att motverka näthat?

Motverkandet av näthat handlar både om förebyggande och rättsliga åtgärder. Som individ kan du tänka igenom vad du delar och skriver, undvika att bidra till spridning av hatinlägg och stödja den utsatte genom att stå upp. Som samhälle krävs utbildning, samtal och tekniska verktyg för att upptäcka och stoppa spridning av hat och hot online. Organisationer och myndigheter arbetar med att stödja utsatta, samla rapporter och utveckla metoder. Genom att öka kunskapen om näthatets mekanismer och konsekvenser, samt uppmuntra anmälan och bevisinsamling, blir det enklare att agera och skydda både utsatta individer och demokratin i stort.

Vilka rättigheter har ungdomar i Sverige?

Ungdomar i Sverige har en rad rättigheter som är viktiga för att de ska kunna växa upp tryggt och utvecklas till självständiga individer.

How can i report crime ?

To report a crime in Sweden, contact the police directly via phone or their website.

Varningssignaler på att unga rekryteras in i kriminalitet?

Det finns flera tecken som kan tyda på att ett barn eller ung person riskerar att dras in i kriminella kretsar. Det kan handla om att barnet plötsligt börjar umgås med andra nya, ibland äldre personer som känns misstänkta; eller att barnet använder nya appar och krypterade meddelandetjänster och vill dölja digital aktivitet. Ofta ser man också förändringar i beteende: mer lögner, att dölja sms eller samtal, nya ägodelar eller att plötsligt ha mer pengar trots att de inte fått dem från dig. Barnet kan också börja ta emot många meddelanden eller pengar via mobilappar utan tydlig förklaring. Andra varningssignaler är att intresset för skolan minskar, att barnet vill undvika vuxna i sin omgivning eller visa stark längtan efter status, frihet eller spänning. Om du som vuxen märker flera sådana tecken samtidigt är det klokt att prata med barnet och ta kontakt med skola, socialtjänst eller polis för stöd.

Vem ska mönstra?

Alla som bor i Sverige och är födda det år de fyller 18 måste svara på Plikt‑ och prövningsverkets frågor i mönstringsunderlaget. Det gäller både kvinnor och män, och även personer utan svenskt medborgarskap som är folkbokförda här. De frågor du svarar på handlar om din hälsa, dina erfarenheter och om du kan delta i värnplikt. Att svara betyder inte att du automatiskt måste göra värnplikt, men det är ett steg i bedömningen. Myndigheten använder svaren för att avgöra vilka som ska kallas till den fysiska mönstringen, där man testar bland annat hälsa och förmåga. Mönstringen hjälper till att se vilka som verkligen kan genomföra grundutbildning med värnplikt eller bidra i annan försvarsuppgift.

HITTA JUST DE FRÅGOR DU LETAR EFTER

Hur kan jag skydda mig mot telefonbedrägerier och säkerhetsproblem på nätet?

Det är viktigt att vara medveten om riskerna och vidta åtgärder för att skydda dig från bedrägerier och säkerhetsproblem online.

Hur säkerställs säkerheten på SiS institutioner?

Säkerheten på SiS institutioner är av största vikt för att skapa en trygg miljö för både personal och ungdomar.

Hur ansöker jag om att besöka en intagen?

Du kan ansöka om att besöka en intagen via Kriminalvårdens hemsida eller genom att kontakta anstalten direkt.

Hur fungerar övervakning och elektronisk fotboja?

Hur kan min organisation arbeta med jämställdhet?

Vilka typer av brott fokuserar Säkerhetspolisen på att bekämpa?

myndigheter som jobbar med Näthat

Brottsförebyggande rådet (Brå)

Brottsförebyggande rådet (Brå)

Näthat är ett växande problem i det digitala samhället. Det kan handla om hot, kränkningar, trakasserier eller spridning av kränkande bilder och information på nätet. Vem som helst kan drabbas – barn, unga, vuxna och offentliga personer. Ofta sker det anonymt, vilket kan göra det extra svårt att veta hur man ska agera. Näthat påverkar inte bara offret psykiskt och känslomässigt, utan kan även få juridiska konsekvenser. Det är viktigt att känna till sina rättigheter, vad som räknas som brottsligt och hur man kan anmäla. Genom att förstå vad näthat är och hur det fungerar kan vi tillsammans skapa ett tryggare digitalt klimat.
Mediemyndigheten

Mediemyndigheten

Näthat är ett växande problem i det digitala samhället. Det kan handla om hot, kränkningar, trakasserier eller spridning av kränkande bilder och information på nätet. Vem som helst kan drabbas – barn, unga, vuxna och offentliga personer. Ofta sker det anonymt, vilket kan göra det extra svårt att veta hur man ska agera. Näthat påverkar inte bara offret psykiskt och känslomässigt, utan kan även få juridiska konsekvenser. Det är viktigt att känna till sina rättigheter, vad som räknas som brottsligt och hur man kan anmäla. Genom att förstå vad näthat är och hur det fungerar kan vi tillsammans skapa ett tryggare digitalt klimat.
Polismyndigheten

Polismyndigheten

Näthat är ett växande problem i det digitala samhället. Det kan handla om hot, kränkningar, trakasserier eller spridning av kränkande bilder och information på nätet. Vem som helst kan drabbas – barn, unga, vuxna och offentliga personer. Ofta sker det anonymt, vilket kan göra det extra svårt att veta hur man ska agera. Näthat påverkar inte bara offret psykiskt och känslomässigt, utan kan även få juridiska konsekvenser. Det är viktigt att känna till sina rättigheter, vad som räknas som brottsligt och hur man kan anmäla. Genom att förstå vad näthat är och hur det fungerar kan vi tillsammans skapa ett tryggare digitalt klimat.
Loading...
Loading...