Hur fungerar permissionssystemet för intagna?

Inom kriminalvården kan intagna beviljas permissioner, det vill säga tillfälliga vistelser utanför anstalten. Syftet med permissioner är att främja reintegration och ge intagna möjlighet att stärka sina sociala band och förbereda sig för frigivningen. Innan en permission beviljas görs en bedömning av risken för återfall i brottslighet. Det är viktigt att allmänhetens skyddsintresse vägs in vid bedömningen. I vissa fall kan det vara nödvändigt att begränsa permissionsmöjligheterna för att skydda allmänheten från farliga brottslingar. Tekniken kan användas för att öka kontrollen av interner under permission, till exempel genom elektronisk övervakning.

Tidigare har det förekommit kritik mot hur permissionssystemet har tillämpats. Det har visat sig att permissioner ibland beviljats på ett slentrianmässigt sätt, utan att den intagnes riskbedömning varit tillräcklig. Detta har lett till att brottslingar har fortsatt att begå brott under permissioner. För att åtgärda dessa problem har tillämpningsföreskrifterna reviderats och det har skett en uppstramning av permissionsreglerna.

Förslag på förändringar av permissionsreglerna diskuteras fortfarande. Vissa anser att själva regelverket behöver ändras för att ge allmänhetens skyddsintresse högre prioritet vid beslut om permission. Andra menar att det är tillräckligt med att tillämpa de nuvarande reglerna på ett mer strikt sätt.