Vad är psykologiskt försvar?
Psykologiskt försvar handlar om samhällets gemensamma förmåga att upptäcka och stå emot felaktig eller vilseledande påverkan som riktas mot Sverige. Det kan gälla desinformation, propaganda eller manipulation från andra länder eller aktörer. Målet är att skydda vårt demokratiska samhälle, våra institutioner och människors förtroende för dem. Alla behövs i detta — myndigheter, företag och enskilda medborgare. Genom att vara kritisk till information och kontrollera källor bidrar vi alla till det psykologiska försvaret.
Definition och bakgrund
Psykologiskt försvar definieras som samhällets förmåga att upptäcka, motverka och stå emot otillbörlig informationspåverkan. Denna påverkan kan komma från främmande makter eller andra aktörer och kan ske genom spridning av falsk information, propaganda eller avsiktlig manipulation. Målet med påverkan kan vara att så splittring, undergräva demokrati eller få människor att tvivla på myndigheter.
Varför behövs psykologiskt försvar?
I en tid med sociala medier och digital kommunikation sprids information snabbt — både riktig och falsk. Det innebär att det är lätt att påverka opinioner, skada förtroendet och få motsättningar att växa. Psykologiskt försvar vill skydda mot sådana strategier genom att stärka motståndskraften i samhället. Det handlar inte bara om att reagera på att felaktig information sprids, utan också om att förebygga att den får fäste.
Aktörer och ansvar
Psykologiskt försvar är inte bara en fråga för staten eller myndigheter — det är ett gemensamt ansvar för hela samhället. Myndigheter, kommuner, regioner, organisationer och enskilda individer har roller att spela. Myndigheter kan samordna insatser, utveckla metoder och ge stöd. Medborgare kan vara vaksamma, kontrollera källor och undvika att sprida information som inte är verifierad.
Verktyg och strategier
Verktygen för psykologiskt försvar är många. Några viktiga insatser är:
- Informationskampanjer och utbildning om källkritik
- Övningar och scenarier för att träna hur man ska agera
- Analys och övervakning av informationspåverkan
- Kriskommunikation och snabb spridning av korrekt information vid händelser
- Samarbete mellan olika myndigheter och aktörer
Utmaningar och framtid
En av de stora utmaningarna är att desinformation ofta är sofistikerad och kan spridas via många kanaler, inklusive AI-genererat material. Det gör det svårare att upptäcka och bekämpa. Dessutom kan påverkan ske stegvis och långsamt, vilket gör att förändringar sker utan att många märker det. För att möta detta måste psykologiskt försvar vara anpassningsbart, snabbt och ha stark grund i utbildning och medvetenhet hos medborgare.
