Desinformation från främmande makter

Desinformation från främmande makter

Desinformation, eller spridandet av falsk eller missvisande information för att vilseleda människor, har blivit ett alltmer använt verktyg av främmande makter. Genom att sprida vilseledande information försöker dessa aktörer påverka opinionen, skapa osäkerhet och undergräva förtroendet för demokratiska institutioner.

VIKTIG INFORMATION

Vad är desinformation och hur används den?

Desinformation skiljer sig från vanlig felinformation genom att den sprids medvetet och med avsikten att manipulera. Främmande makter använder desinformation för att skapa splittring och osäkerhet i andra länder. Det kan handla om allt från att undergräva förtroendet för valprocesser till att försvaga internationella allianser. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) är desinformation en del av en bredare påverkansoperation som kan inkludera propaganda och psykologisk krigföring.

Läs merLäs mindre

Exempel på desinformation

Ryska påverkansoperationer är ett välkänt exempel. Under de amerikanska presidentvalen 2016 och 2020 använde ryska aktörer sociala medier för att sprida falska nyheter och polariserande innehåll. Detta syftade till att så misstro bland väljare och förstärka politiska och sociala klyftor. Enligt MPF har liknande strategier använts i Europa, där desinformation har riktats mot EU och NATO för att minska allmänhetens stöd och skapa splittring.

Läs merLäs mindre

Hur påverkar desinformation samhället?

Desinformation kan ha allvarliga konsekvenser för samhället. Genom att skapa osäkerhet och misstro kan den försvaga förtroendet för demokratiska processer och institutioner. När människor inte längre vet vad de ska tro på eller vem de kan lita på, kan detta leda till ökad polarisering och sociala spänningar. MPF betonar att syftet med desinformation är att skapa en miljö där sanning och fakta blir relativt, vilket gör det svårare för människor att fatta välgrundade beslut.

Läs merLäs mindre

Vad kan vi göra för att motverka desinformation?

För att motverka desinformation behöver vi öka vår mediekunskap och alltid tänka källkritiskt. Genom att vara medvetna om att desinformation existerar och att den används som ett vapen av främmande makter, kan vi bättre skydda oss. MPF rekommenderar att vi är kritiska till information vi tar del av, särskilt på sociala medier, och att vi kontrollerar källor innan vi sprider vidare information.

Läs merLäs mindre

Vad har vi för ansvar?

Desinformation är ett allvarligt hot mot vårt samhälle och vår demokrati. Genom att vara medvetna om dess existens och genom att utveckla våra färdigheter i källkritik och kritiskt tänkande kan vi bättre stå emot dess påverkan. Som medborgare har vi alla ett ansvar att värna om sanningen och att bidra till ett samhälle där fakta och information baseras på trovärdiga källor. 

Läs merLäs mindre

Kan jag få tillgång till rådata från SCB för forskning eller andra ändamål?

Ja, det är möjligt att få tillgång till rådata från SCB, men det finns specifika rutiner och regler att följa.

Hur påverkas samhället av desinformation?

Desinformation är falsk eller vilseledande information som sprids för att lura folk, påverka vad de tror eller hur de beter sig. Det kan leda till att människor får fel uppfattningar, att konflikter uppstår och att tilliten till myndigheter, media och andra samhällsinstitutioner försämras. När många tror på fel saker kan det bli svårare att samarbeta och fatta beslut som bygger på fakta. Desinformation kan också skapa oro och rädsla bland människor, vilket gör samhället mindre stabilt. Vad som gör desinformation särskilt farlig är att den ofta sprids snabbt, särskilt via sociala medier, och många delar utan att kontrollera. Det stärker hotet mot demokratin och öppet offentligt samtal. Om många känner att de inte kan lita på informationen de möter blir det svårt att föra diskussioner om viktiga samhällsfrågor.

Vad betyder "mönstring" och "värnplikt"?

Mönstring är en process där myndigheten samlar in information och gör tester för att bedöma vilka personer som kan delta i värnplikt. När någon "mönstrar" deltar man i hälsoundersökningar, intervjuer, fysiska tester och kontroller av utbildning och bakgrund. Resultatet visar vilka uppgifter man kan klara inom försvaret eller andra försvarsuppgifter. Värnplikt innebär skyldigheten att delta i militär grundutbildning eller annan verksamhet som stödjer landets försvar och trygghet. De som blir godkända från mönstringen kan kallas in för utbildning där de lär sig militär träning, samarbete och praktiska försvarsuppgifter. Värnplikt är alltså verktyget som kopplar mönstringens bedömning till faktisk tjänstgöring i försvaret eller i totalförsvarsuppgifter.

Vad gör Försvarsmakten för att främja jämställdhet?

Försvarsmakten arbetar systematiskt för att öka jämställdhet och jämlikhet inom sin organisation. De ser till att beslut och politik granskas ur ett jämställdhetsperspektiv innan de fattas, så att de inte oavsiktligt missgynnar någon. De har rutiner för att motverka diskriminering och trakasserier, och stödstrukturer där medarbetare kan anmäla ovälkommet beteende. Myndigheten satsar också på att öka andelen kvinnor inom olika militära roller genom rekrytering, mentorsprogram och tydliga karriärvägar. Utrustning och materiel ses över för att fungera lika bra oavsett kön. Dessutom utbildas chefer och nyckelpersoner i jämställdhetsintegrering för att de ska kunna driva förändring i sina verksamheter. Resultatet är att Försvarsmakten strävar efter en inkluderande arbetsplats där alla behandlas rättvist och där organisationen blir starkare genom mångfald.
other imageStäll din fråga

Hitta svar på din fråga 1 från svenska myndigheter!

Hur hanterar Säpo hot från främmande makter och cyberattacker?

Säkerhetspolisen (Säpo) arbetar aktivt med att skydda Sverige från hot från främmande makter och cyberattacker genom att förebygga, upptäcka och bekämpa dessa.

Vilka hotbilder finns mot Sverige enligt MPF?

MPF har identifierat flera hotbilder mot Sverige, som omfattar allt från cyberattacker till terrorism.

Vad händer med en intagen på en anstalt?

En intagen på en anstalt får stöd och behandling för att kunna återgå till samhället.

Vad gör myndigheten för att skydda yttrandefriheten i medierna?

Hur fungerar tillsynen av lokala radiokanaler?

Vad är allmänhetens medieombudsman och vad kan jag anmäla till dem?

Vad är skillnaden mellan censur och ansvar efter publicering?

Vilka begränsningar finns i yttrandefriheten?

myndigheter som jobbar med Desinformation från främmande makter

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Desinformation, eller spridandet av falsk eller missvisande information för att vilseleda människor, har blivit ett alltmer använt verktyg av främmande makter. Genom att sprida vilseledande information försöker dessa aktörer påverka opinionen, skapa osäkerhet och undergräva förtroendet för demokratiska institutioner.

AKTUELLT PÅ ANSLAGSTAVLAN.SE