Desinformation från främmande makter

Desinformation från främmande makter

Desinformation, eller spridandet av falsk eller missvisande information för att vilseleda människor, har blivit ett alltmer använt verktyg av främmande makter. Genom att sprida vilseledande information försöker dessa aktörer påverka opinionen, skapa osäkerhet och undergräva förtroendet för demokratiska institutioner.

VIKTIG INFORMATION

Vad är desinformation och hur används den?

Desinformation skiljer sig från vanlig felinformation genom att den sprids medvetet och med avsikten att manipulera. Främmande makter använder desinformation för att skapa splittring och osäkerhet i andra länder. Det kan handla om allt från att undergräva förtroendet för valprocesser till att försvaga internationella allianser. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) är desinformation en del av en bredare påverkansoperation som kan inkludera propaganda och psykologisk krigföring.

Läs merLäs mindre

Exempel på desinformation

Ryska påverkansoperationer är ett välkänt exempel. Under de amerikanska presidentvalen 2016 och 2020 använde ryska aktörer sociala medier för att sprida falska nyheter och polariserande innehåll. Detta syftade till att så misstro bland väljare och förstärka politiska och sociala klyftor. Enligt MPF har liknande strategier använts i Europa, där desinformation har riktats mot EU och NATO för att minska allmänhetens stöd och skapa splittring.

Läs merLäs mindre

Hur påverkar desinformation samhället?

Desinformation kan ha allvarliga konsekvenser för samhället. Genom att skapa osäkerhet och misstro kan den försvaga förtroendet för demokratiska processer och institutioner. När människor inte längre vet vad de ska tro på eller vem de kan lita på, kan detta leda till ökad polarisering och sociala spänningar. MPF betonar att syftet med desinformation är att skapa en miljö där sanning och fakta blir relativt, vilket gör det svårare för människor att fatta välgrundade beslut.

Läs merLäs mindre

Vad kan vi göra för att motverka desinformation?

För att motverka desinformation behöver vi öka vår mediekunskap och alltid tänka källkritiskt. Genom att vara medvetna om att desinformation existerar och att den används som ett vapen av främmande makter, kan vi bättre skydda oss. MPF rekommenderar att vi är kritiska till information vi tar del av, särskilt på sociala medier, och att vi kontrollerar källor innan vi sprider vidare information.

Läs merLäs mindre

Vad har vi för ansvar?

Desinformation är ett allvarligt hot mot vårt samhälle och vår demokrati. Genom att vara medvetna om dess existens och genom att utveckla våra färdigheter i källkritik och kritiskt tänkande kan vi bättre stå emot dess påverkan. Som medborgare har vi alla ett ansvar att värna om sanningen och att bidra till ett samhälle där fakta och information baseras på trovärdiga källor. 

Läs merLäs mindre

Vad innebär rättssäkerhet?

Rättssäkerhet är en grundläggande princip i ett rättssamhälle som säkerställer att alla individer behandlas rättvist och att lagen tillämpas lika för alla. Detta innebär att ingen ska kunna dömas eller straffas utan en rättvis och opartisk prövning i domstol. Rättssäkerhet skyddar också individens friheter och rättigheter genom att garantera att ingen kan utsättas för godtycklig maktutövning från staten eller myndigheter. Det är en viktig del av demokratiska samhällen och bidrar till att bygga förtroende för rättssystemet.

Vad är totalförsvarsplikten?

Totalförsvaret innebär att hela samhället, både civila och militära aktörer, bidrar till Sveriges säkerhet och försvarsförmåga. Totalförsvarsplikten betyder att alla som bor i Sverige kan behövas för att skydda landet – både i fred och vid kris eller krig. Det handlar inte bara om militärt försvar utan även om civilt försvar, alltså stöd inom samhällsviktiga funktioner: till exempel vård, räddningstjänst, kommunikation och skydd av infrastruktur. Totalförsvarsplikten infördes för att samhället ska vara bättre förberett om något allvarligt händer, som naturkatastrofer, stora olyckor eller försämrad säkerhet. Organisationer som MCF (Myndigheten för civilt försvar) har en viktig roll i att planera och samordna hur Sverige ska kunna stå emot och hantera sådana situationer. Genom totalförsvarsplikten får myndigheter möjlighet att kalla personer till uppgifter som behövs för försvar och samhällsskydd.

Vad betyder "mönstring" och "värnplikt"?

Mönstring är en process där myndigheten samlar in information och gör tester för att bedöma vilka personer som kan delta i värnplikt. När någon "mönstrar" deltar man i hälsoundersökningar, intervjuer, fysiska tester och kontroller av utbildning och bakgrund. Resultatet visar vilka uppgifter man kan klara inom försvaret eller andra försvarsuppgifter. Värnplikt innebär skyldigheten att delta i militär grundutbildning eller annan verksamhet som stödjer landets försvar och trygghet. De som blir godkända från mönstringen kan kallas in för utbildning där de lär sig militär träning, samarbete och praktiska försvarsuppgifter. Värnplikt är alltså verktyget som kopplar mönstringens bedömning till faktisk tjänstgöring i försvaret eller i totalförsvarsuppgifter.

Vem ska mönstra?

Alla som bor i Sverige och är födda det år de fyller 18 måste svara på Plikt‑ och prövningsverkets frågor i mönstringsunderlaget. Det gäller både kvinnor och män, och även personer utan svenskt medborgarskap som är folkbokförda här. De frågor du svarar på handlar om din hälsa, dina erfarenheter och om du kan delta i värnplikt. Att svara betyder inte att du automatiskt måste göra värnplikt, men det är ett steg i bedömningen. Myndigheten använder svaren för att avgöra vilka som ska kallas till den fysiska mönstringen, där man testar bland annat hälsa och förmåga. Mönstringen hjälper till att se vilka som verkligen kan genomföra grundutbildning med värnplikt eller bidra i annan försvarsuppgift.
other imageStäll din fråga

Hitta svar på din fråga 1 från svenska myndigheter!

Hur hanterar Säpo hot från främmande makter och cyberattacker?

Säkerhetspolisen (Säpo) arbetar aktivt med att skydda Sverige från hot från främmande makter och cyberattacker genom att förebygga, upptäcka och bekämpa dessa.

Vilka hotbilder finns mot Sverige enligt MPF?

MPF har identifierat flera hotbilder mot Sverige, som omfattar allt från cyberattacker till terrorism.

Vad händer med en intagen på en anstalt?

En intagen på en anstalt får stöd och behandling för att kunna återgå till samhället.

Vad gör myndigheten för att skydda yttrandefriheten i medierna?

Hur fungerar tillsynen av lokala radiokanaler?

Vad är allmänhetens medieombudsman och vad kan jag anmäla till dem?

Vad är skillnaden mellan censur och ansvar efter publicering?

Vilka begränsningar finns i yttrandefriheten?

myndigheter som jobbar med Desinformation från främmande makter

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Desinformation, eller spridandet av falsk eller missvisande information för att vilseleda människor, har blivit ett alltmer använt verktyg av främmande makter. Genom att sprida vilseledande information försöker dessa aktörer påverka opinionen, skapa osäkerhet och undergräva förtroendet för demokratiska institutioner.

AKTUELLT PÅ ANSLAGSTAVLAN.SE