Image Placeholder
sv
Svenska
Desinformation från främmande makter

Desinformation från främmande makter

Desinformation, eller spridandet av falsk eller missvisande information för att vilseleda människor, har blivit ett alltmer använt verktyg av främmande makter. Genom att sprida vilseledande information försöker dessa aktörer påverka opinionen, skapa osäkerhet och undergräva förtroendet för demokratiska institutioner.

VIKTIG INFORMATION

Vad är desinformation och hur används den?

Desinformation skiljer sig från vanlig felinformation genom att den sprids medvetet och med avsikten att manipulera. Främmande makter använder desinformation för att skapa splittring och osäkerhet i andra länder. Det kan handla om allt från att undergräva förtroendet för valprocesser till att försvaga internationella allianser. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) är desinformation en del av en bredare påverkansoperation som kan inkludera propaganda och psykologisk krigföring.

Läs merLäs mindre

Exempel på desinformation

Ryska påverkansoperationer är ett välkänt exempel. Under de amerikanska presidentvalen 2016 och 2020 använde ryska aktörer sociala medier för att sprida falska nyheter och polariserande innehåll. Detta syftade till att så misstro bland väljare och förstärka politiska och sociala klyftor. Enligt MPF har liknande strategier använts i Europa, där desinformation har riktats mot EU och NATO för att minska allmänhetens stöd och skapa splittring.

Läs merLäs mindre

Hur påverkar desinformation samhället?

Desinformation kan ha allvarliga konsekvenser för samhället. Genom att skapa osäkerhet och misstro kan den försvaga förtroendet för demokratiska processer och institutioner. När människor inte längre vet vad de ska tro på eller vem de kan lita på, kan detta leda till ökad polarisering och sociala spänningar. MPF betonar att syftet med desinformation är att skapa en miljö där sanning och fakta blir relativt, vilket gör det svårare för människor att fatta välgrundade beslut.

Läs merLäs mindre

Vad kan vi göra för att motverka desinformation?

För att motverka desinformation behöver vi öka vår mediekunskap och alltid tänka källkritiskt. Genom att vara medvetna om att desinformation existerar och att den används som ett vapen av främmande makter, kan vi bättre skydda oss. MPF rekommenderar att vi är kritiska till information vi tar del av, särskilt på sociala medier, och att vi kontrollerar källor innan vi sprider vidare information.

Läs merLäs mindre

Vad har vi för ansvar?

Desinformation är ett allvarligt hot mot vårt samhälle och vår demokrati. Genom att vara medvetna om dess existens och genom att utveckla våra färdigheter i källkritik och kritiskt tänkande kan vi bättre stå emot dess påverkan. Som medborgare har vi alla ett ansvar att värna om sanningen och att bidra till ett samhälle där fakta och information baseras på trovärdiga källor. 

Läs merLäs mindre

Vad är psykologiskt försvar?

Psykologiskt försvar handlar om samhällets gemensamma förmåga att upptäcka och stå emot felaktig eller vilseledande påverkan som riktas mot Sverige. Det kan gälla desinformation, propaganda eller manipulation från andra länder eller aktörer. Målet är att skydda vårt demokratiska samhälle, våra institutioner och människors förtroende för dem. Alla behövs i detta — myndigheter, företag och enskilda medborgare. Genom att vara kritisk till information och kontrollera källor bidrar vi alla till det psykologiska försvaret.

Hur rapporterar jag biverkningar från läkemedel?

Du kan rapportera biverkningar från läkemedel via Läkemedelsverket.

Var ligger närmaste skyddsrum?

För att ta reda på var närmaste skyddsrum ligger kan du använda Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) digitala karta. På deras webbplats finns en tjänst där du enkelt söker på din adress och ser alla skyddsrum i närheten. Skyddsrum finns i många bostadshus, skolor och offentliga byggnader och är markerade med en blågul skylt med en triangel. I fredstid används de ofta som förråd eller cykelrum, men de kan snabbt ställas i ordning om det behövs. Det är bra att känna till var ditt närmaste skyddsrum finns i förväg, så du vet vart du ska ta dig om något allvarligt skulle hända.

Hur får jag ett LMA-kort?

Ett LMA-kort får du när du har lämnat in en asylansökan i Sverige. Kortet visar att du är asylsökande och har rätt att vistas i landet medan din ansökan behandlas. Migrationsverket tar ditt foto och dina fingeravtryck, och sedan får du ditt LMA-kort hemskickat eller direkt på plats. Kortet är inte ett ID-kort, men det används som bevis på att du är registrerad hos Migrationsverket. Det kan ge dig rätt till viss vård, skola och ibland även arbete. Kortet gäller under hela asylprocessen och förnyas om det behövs. Det är viktigt att alltid ha med sig LMA-kortet vid kontakt med myndigheter eller vård.
other imageStäll din fråga

Hitta svar på din fråga 1 från svenska myndigheter!

Vilka typer av brott fokuserar Säkerhetspolisen på att bekämpa?

Säkerhetspolisen bekämpar framförallt brott som hotar rikets säkerhet, allvarlig organiserad brottslighet och terrorism.

myndigheter som jobbar med Desinformation från främmande makter

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Desinformation, eller spridandet av falsk eller missvisande information för att vilseleda människor, har blivit ett alltmer använt verktyg av främmande makter. Genom att sprida vilseledande information försöker dessa aktörer påverka opinionen, skapa osäkerhet och undergräva förtroendet för demokratiska institutioner.

AKTUELLT PÅ ANSLAGSTAVLAN.SE