Hur påverkas samhället av desinformation?
Desinformation är falsk eller vilseledande information som sprids för att lura folk, påverka vad de tror eller hur de beter sig. Det kan leda till att människor får fel uppfattningar, att konflikter uppstår och att tilliten till myndigheter, media och andra samhällsinstitutioner försämras. När många tror på fel saker kan det bli svårare att samarbeta och fatta beslut som bygger på fakta. Desinformation kan också skapa oro och rädsla bland människor, vilket gör samhället mindre stabilt. Vad som gör desinformation särskilt farlig är att den ofta sprids snabbt, särskilt via sociala medier, och många delar utan att kontrollera. Det stärker hotet mot demokratin och öppet offentligt samtal. Om många känner att de inte kan lita på informationen de möter blir det svårt att föra diskussioner om viktiga samhällsfrågor.
Vad menas med desinformation och informationspåverkan?
Desinformation är medvetet falsk eller vilseledande information. Informationspåverkan är när någon försöker styra vad folk tycker eller tror, ofta genom att använda desinformation, propaganda eller vinklade berättelser. Det kan vara utländska aktörer, men också andra grupper med egen agenda.
På vilka sätt skadar det samhället?
- Misstro mot myndigheter och media: När människor möter felaktiga nyheter kan de börja tvivla på officiell information och institutioner som ansvarar för trygghet och hälsa.
- Polarisation: Desinformation delar ofta upp människor i ”vi och dom”, vilket kan leda till mer polarisering och konflikt.
- Beslutsproblem: Felaktiga uppfattningar gör att beslut tas utifrån fel grund, både på individnivå och samhällsnivå. Exempelvis kan människor välja handlingar som egentligen skadar dem själva eller samhället.
- Påverkan på demokrati och val: När valkampanjer eller politiska debatter påverkas av desinformation finns risk att röster inte bygger på fakta utan på känslor eller rädsla.
Vem påverkas?
Alla i samhället kan påverkas – men de som är mest sårbara kan vara unga, personer med mindre vana att kontrollera information, eller de som söker snabba svar i svåra situationer. Sociala medier kan förstärka desinformation eftersom många delar vidare även utan att ha kollat källan.
Vad gör myndigheter och samhället för att motverka det?
Myndigheter arbetar med att utbilda folk i källkritik, att upptäcka och varna för desinformation, och att stödja god information. Man tar fram handböcker och guider för hur man kontrollerar fakta och tänker igenom vad som sprids vidare. Offentlig sektor och civilsamhället samarbetar för att stärka informationssäkerhet och demokratiskt prat i samhället.
Vad kan du göra som individ?
- Kontrollera källa: Vem säger det, och är det rimligt?
- Tänk på känslor: Budskap som vill skapa rädsla eller ilska kan vara desinformation.
- Jämför flera källor: Om olika trovärdiga källor stödjer samma sak – då är informationen mer tillförlitlig.
- Dela inte vidare innan du vet: Vänta med att sprida något som verkar osäkert.
Desinformation hotar hur vi förstår varandra och hur samhället fungerar. Genom att vara medveten, kritisk och aktiv kan du bidra till att göra samhället starkare och mer motståndskraftigt.
