Desinformation från främmande makter

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Desinformation, eller spridandet av falsk eller missvisande information för att vilseleda människor, har blivit ett alltmer använt verktyg av främmande makter. Genom att sprida vilseledande information försöker dessa aktörer påverka opinionen, skapa osäkerhet och undergräva förtroendet för demokratiska institutioner.

AKTUELLA LÄNKAR

Myndigheten för psykologiskt försvar

VIKTIG INFORMATION

Vad är desinformation och hur används den?

Desinformation skiljer sig från vanlig felinformation genom att den sprids medvetet och med avsikten att manipulera. Främmande makter använder desinformation för att skapa splittring och osäkerhet i andra länder. Det kan handla om allt från att undergräva förtroendet för valprocesser till att försvaga internationella allianser. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) är desinformation en del av en bredare påverkansoperation som kan inkludera propaganda och psykologisk krigföring.

Läs mer Läs mindre

Exempel på desinformation

Ryska påverkansoperationer är ett välkänt exempel. Under de amerikanska presidentvalen 2016 och 2020 använde ryska aktörer sociala medier för att sprida falska nyheter och polariserande innehåll. Detta syftade till att så misstro bland väljare och förstärka politiska och sociala klyftor. Enligt MPF har liknande strategier använts i Europa, där desinformation har riktats mot EU och NATO för att minska allmänhetens stöd och skapa splittring.

Läs mer Läs mindre

Hur påverkar desinformation samhället?

Desinformation kan ha allvarliga konsekvenser för samhället. Genom att skapa osäkerhet och misstro kan den försvaga förtroendet för demokratiska processer och institutioner. När människor inte längre vet vad de ska tro på eller vem de kan lita på, kan detta leda till ökad polarisering och sociala spänningar. MPF betonar att syftet med desinformation är att skapa en miljö där sanning och fakta blir relativt, vilket gör det svårare för människor att fatta välgrundade beslut.

Läs mer Läs mindre

Vad kan vi göra för att motverka desinformation?

För att motverka desinformation behöver vi öka vår mediekunskap och alltid tänka källkritiskt. Genom att vara medvetna om att desinformation existerar och att den används som ett vapen av främmande makter, kan vi bättre skydda oss. MPF rekommenderar att vi är kritiska till information vi tar del av, särskilt på sociala medier, och att vi kontrollerar källor innan vi sprider vidare information.

Läs mer Läs mindre

Vad har vi för ansvar?

Desinformation är ett allvarligt hot mot vårt samhälle och vår demokrati. Genom att vara medvetna om dess existens och genom att utveckla våra färdigheter i källkritik och kritiskt tänkande kan vi bättre stå emot dess påverkan. Som medborgare har vi alla ett ansvar att värna om sanningen och att bidra till ett samhälle där fakta och information baseras på trovärdiga källor.

Läs mer Läs mindre

mpf.se

Ämnen

Relaterade ämnen
Informationsberedskap
Psykologiskt försvar
Mediekritik och källkritik
Desinformationsbekämpning
Desinformation
Påverkanskampanjer
Informationspåverkan
Samhällsskydd
Opinion

Hur går frigivning till och vad händer efteråt?

Frivillighet är ett viktigt inslag i den svenska rättsstaten och kan innebära olika saker beroende på situationen.

Kriminalvården

Vad är en säkerhetsprövning?

Säkerhetsprövning är en process som används för att kontrollera att en person är pålitlig och lämplig att hantera känslig information eller arbeta i säkerhetsklassade positioner. Det är vanligt inom områden där skydd av rikets säkerhet eller känslig information är viktigt, som inom försvar, polis och andra myndigheter. Säkerhetsprövningen inkluderar en kontroll av individens bakgrund, lojalitet och eventuella kopplingar som kan utgöra en säkerhetsrisk. Målet med säkerhetsprövningen är att skydda både nationens och arbetsgivarens säkerhet genom att säkerställa att endast pålitliga personer får tillgång till känsliga uppgifter.

Åklagarmyndigheten Säkerhetspolisen Polismyndigheten

Vad är totalförsvarsplikten?

Totalförsvaret innebär att hela samhället, både civila och militära aktörer, bidrar till Sveriges säkerhet och försvarsförmåga. Totalförsvarsplikten betyder att alla som bor i Sverige kan behövas för att skydda landet – både i fred och vid kris eller krig. Det handlar inte bara om militärt försvar utan även om civilt försvar, alltså stöd inom samhällsviktiga funktioner: till exempel vård, räddningstjänst, kommunikation och skydd av infrastruktur. Totalförsvarsplikten infördes för att samhället ska vara bättre förberett om något allvarligt händer, som naturkatastrofer, stora olyckor eller försämrad säkerhet. Organisationer som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har en viktig roll i att planera och samordna hur Sverige ska kunna stå emot och hantera sådana situationer. Genom totalförsvarsplikten får myndigheter möjlighet att kalla personer till uppgifter som behövs för försvar och samhällsskydd.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)Totalförsvarets plikt- och prövningsverk

Vad gör Försvarsmakten för att främja jämställdhet?

Försvarsmakten arbetar systematiskt för att öka jämställdhet och jämlikhet inom sin organisation. De ser till att beslut och politik granskas ur ett jämställdhetsperspektiv innan de fattas, så att de inte oavsiktligt missgynnar någon. De har rutiner för att motverka diskriminering och trakasserier, och stödstrukturer där medarbetare kan anmäla ovälkommet beteende. Myndigheten satsar också på att öka andelen kvinnor inom olika militära roller genom rekrytering, mentorsprogram och tydliga karriärvägar. Utrustning och materiel ses över för att fungera lika bra oavsett kön. Dessutom utbildas chefer och nyckelpersoner i jämställdhetsintegrering för att de ska kunna driva förändring i sina verksamheter. Resultatet är att Försvarsmakten strävar efter en inkluderande arbetsplats där alla behandlas rättvist och där organisationen blir starkare genom mångfald.

Försvarsmakten