Desinformation från främmande makter

Desinformation från främmande makter

Desinformation, eller spridandet av falsk eller missvisande information för att vilseleda människor, har blivit ett alltmer använt verktyg av främmande makter. Genom att sprida vilseledande information försöker dessa aktörer påverka opinionen, skapa osäkerhet och undergräva förtroendet för demokratiska institutioner.

VIKTIG INFORMATION

Vad är desinformation och hur används den?

Desinformation skiljer sig från vanlig felinformation genom att den sprids medvetet och med avsikten att manipulera. Främmande makter använder desinformation för att skapa splittring och osäkerhet i andra länder. Det kan handla om allt från att undergräva förtroendet för valprocesser till att försvaga internationella allianser. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) är desinformation en del av en bredare påverkansoperation som kan inkludera propaganda och psykologisk krigföring.

Läs merLäs mindre

Exempel på desinformation

Ryska påverkansoperationer är ett välkänt exempel. Under de amerikanska presidentvalen 2016 och 2020 använde ryska aktörer sociala medier för att sprida falska nyheter och polariserande innehåll. Detta syftade till att så misstro bland väljare och förstärka politiska och sociala klyftor. Enligt MPF har liknande strategier använts i Europa, där desinformation har riktats mot EU och NATO för att minska allmänhetens stöd och skapa splittring.

Läs merLäs mindre

Hur påverkar desinformation samhället?

Desinformation kan ha allvarliga konsekvenser för samhället. Genom att skapa osäkerhet och misstro kan den försvaga förtroendet för demokratiska processer och institutioner. När människor inte längre vet vad de ska tro på eller vem de kan lita på, kan detta leda till ökad polarisering och sociala spänningar. MPF betonar att syftet med desinformation är att skapa en miljö där sanning och fakta blir relativt, vilket gör det svårare för människor att fatta välgrundade beslut.

Läs merLäs mindre

Vad kan vi göra för att motverka desinformation?

För att motverka desinformation behöver vi öka vår mediekunskap och alltid tänka källkritiskt. Genom att vara medvetna om att desinformation existerar och att den används som ett vapen av främmande makter, kan vi bättre skydda oss. MPF rekommenderar att vi är kritiska till information vi tar del av, särskilt på sociala medier, och att vi kontrollerar källor innan vi sprider vidare information.

Läs merLäs mindre

Vad har vi för ansvar?

Desinformation är ett allvarligt hot mot vårt samhälle och vår demokrati. Genom att vara medvetna om dess existens och genom att utveckla våra färdigheter i källkritik och kritiskt tänkande kan vi bättre stå emot dess påverkan. Som medborgare har vi alla ett ansvar att värna om sanningen och att bidra till ett samhälle där fakta och information baseras på trovärdiga källor. 

Läs merLäs mindre

Hur känner jag igen psykologisk påverkan från främmande makt

Psykologisk påverkan från främmande makt handlar om att någon försöker påverka vad människor i ett land tänker, känner eller gör – ofta utan att de själva märker det. Syftet kan vara att skapa oro, misstro mot myndigheter eller splittring mellan människor. Påverkan kan ske genom sociala medier, nyheter, rykten eller personliga kontakter. För att känna igen psykologisk påverkan är det viktigt att vara källkritisk. Fråga dig vem som står bakom informationen, vad syftet verkar vara och om flera oberoende källor bekräftar samma sak. Var också uppmärksam på budskap som väcker starka känslor, som ilska eller rädsla – de används ofta för att försvaga ditt omdöme. Genom att vara medveten, tänka efter och prata öppet med andra kan du minska risken att bli påverkad.

Hur arbetar MPF med att utbilda allmänheten om psykologiskt försvar?

MPF arbetar med att informera allmänheten om psykologiskt försvar genom att sprida kunskap och vägledning om hur man skyddar sig mot manipulation och påverkan.

Vad är skillnaden mellan skadestånd och brottsskadeersättning?

Skadestånd är ersättning för skada som orsakats av en annan person, medan brottsskadeersättning är ersättning för skada som orsakats av ett brott.

Hur ser ett skyddsrum ut?

Skyddsrum varierar i utseende, men är generellt sett robusta, enkla rum avsedda för skydd. Ett skyddsrum är en särskilt förstärkt del av en byggnad som ska skydda människor vid krig eller andra allvarliga hot. I fredstid används skyddsrum ofta som källare, förråd eller cykelrum, men de kan snabbt ställas i ordning vid behov. Ett skyddsrum har tjocka betongväggar, förstärkta dörrar och ventilationssystem med filter som skyddar mot gaser och farligt damm. Det finns också toalettlösning, vattenbehållare och plats för sittplatser. Skyddsrummet är byggt för att stå emot tryckvågor, splitter och andra faror. Alla skyddsrum i Sverige följer regler som är bestämda av Myndigheten för civilt försvar (MCF).
other imageStäll din fråga

Hitta svar på din fråga 1 från svenska myndigheter!

Hur hanterar Säpo hot från främmande makter och cyberattacker?

Säkerhetspolisen (Säpo) arbetar aktivt med att skydda Sverige från hot från främmande makter och cyberattacker genom att förebygga, upptäcka och bekämpa dessa.

Vilka hotbilder finns mot Sverige enligt MPF?

MPF har identifierat flera hotbilder mot Sverige, som omfattar allt från cyberattacker till terrorism.

Vad händer med en intagen på en anstalt?

En intagen på en anstalt får stöd och behandling för att kunna återgå till samhället.

Vad gör myndigheten för att skydda yttrandefriheten i medierna?

Hur fungerar tillsynen av lokala radiokanaler?

Vad är allmänhetens medieombudsman och vad kan jag anmäla till dem?

Vad är skillnaden mellan censur och ansvar efter publicering?

Vilka begränsningar finns i yttrandefriheten?

Vad gäller för yttrandefrihet på sociala medier?

Vad skyddar tryckfrihetsförordningen?

Hur kan jag gå med i Hemvärnet?

Hur påverkas mitt civila liv av att tjänstgöra?

Vilka är Säpos största utmaningar i dagens samhälle?

Vilka typer av brott fokuserar Säkerhetspolisen på att bekämpa?

Vad kan individen och samhället göra för att motverka desinformation?

myndigheter som jobbar med Desinformation från främmande makter

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Desinformation, eller spridandet av falsk eller missvisande information för att vilseleda människor, har blivit ett alltmer använt verktyg av främmande makter. Genom att sprida vilseledande information försöker dessa aktörer påverka opinionen, skapa osäkerhet och undergräva förtroendet för demokratiska institutioner.

AKTUELLT PÅ ANSLAGSTAVLAN.SE