Vad är totalförsvarsplikten?
Totalförsvaret innebär att hela samhället, både civila och militära aktörer, bidrar till Sveriges säkerhet och försvarsförmåga. Totalförsvarsplikten betyder att alla som bor i Sverige kan behövas för att skydda landet – både i fred och vid kris eller krig. Det handlar inte bara om militärt försvar utan även om civilt försvar, alltså stöd inom samhällsviktiga funktioner: till exempel vård, räddningstjänst, kommunikation och skydd av infrastruktur. Totalförsvarsplikten infördes för att samhället ska vara bättre förberett om något allvarligt händer, som naturkatastrofer, stora olyckor eller försämrad säkerhet. Organisationer som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har en viktig roll i att planera och samordna hur Sverige ska kunna stå emot och hantera sådana situationer. Genom totalförsvarsplikten får myndigheter möjlighet att kalla personer till uppgifter som behövs för försvar och samhällsskydd.
Totalförsvarsplikt gäller för svenska medborgare och andra stadigvarande bosatta i Sverige från början av det kalenderår man fyller 16 år till slutet av det kalenderår man fyller 70 år. Det finns tre typer av totalförsvarsplikt: värnplikt i Försvarsmakten, civilplikt inom verksamheter som regeringen beslutar om, och allmän tjänsteplikt. Den allmänna tjänsteplikten fullgörs genom att man kvarstår i sin anställning, tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret, eller utför arbete som anvisas av Arbetsförmedlingen.
Totalförsvarsplikten är ett ramverk som Sverige använder för att stärka sin förmåga att hantera hot och kriser. Ramverket bygger på flera delar: det militära försvaret, men också det som kallas civilt försvar. Civilt försvar innefattar allt från sjukvård och räddningstjänst till skydd av elförsörjning, livsmedel och kommunikation. MSB har ansvar för många delar inom civilt försvar.
En central idé är att totalförsvarsplikten innebär skyldigheter för samhället och medborgarna när det behövs. Det kan vara att personer som mönstrat kallas in för grundutbildning, eller att de utför uppgifter under höjd beredskap. Plikt- och prövningsverket är den myndighet som ser till att personer kallas till mönstring och bedöms för om de kan delta i värnplikt eller andra totalförsvarsuppdrag. Försvarsmakten genomför utbildning och träning när det krävs.
Totalförsvarsplikten har flera skäl:
- Att Sverige ska kunna skydda sig mot allvarliga hot och kriser utan att vara helt beroende av andra länder.
- Att samhällsviktiga funktioner ska kunna fungera även vid stora påfrestningar – till exempel vid större olyckor, naturkatastrofer eller andra störningar.
- Att befolkningen ska kunna räkna med att det finns beredskap – alltså att det finns planer, utrustning och utbildade personer för att hantera akuta situationer.
Viktigt att veta är att totalförsvarsplikten inte alltid betyder militär tjänst. Många uppgifter är civila, till exempel stöd till räddningstjänst, sjukvård och annan samhällskritisk verksamhet. Plikten kan aktiveras vid höjd beredskap eller i krig, och då kan personer stå till förfogande för insatser som är viktiga för samhället.
Totalförsvarsplikten är reglerad i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Om man arbetar inom en samhällsviktig verksamhet kan man omfattas av allmän tjänsteplikt och vara skyldig att gå till sitt arbete. Annars kan man bli anvisad arbete och få utföra enklare uppgifter som behövs för att samhället ska fungera. Enligt lagen kan den som inte fullgör sin plikt dömas till böter eller fängelse.
