Ställ din frågaHitta svar på din fråga 219 från svenska myndigheter!
Vilka kriterier används för att fördela platser vid skolval i Sverige? Hur fungerar kösystemet?
Vid skolval används flera olika kriterier för att fördela platser när fler elever söker en skola än det finns platser. Huvudregeln är att vårdnadshavarens skolval ska tillmötesgås, men om platserna inte räcker till kan kommunen använda urvalsgrunder som syskonförtur, närhetsprincip (eleven har längre väg till alternativa skolor) och i vissa fall lottning. Vissa elever med särskilda skäl kan också ges förtur. Systemet bygger på rättvisa och likvärdighet så att alla barn i kommunen får en plats – även om det inte alltid blir just den skola som önskats.
När du gör skolvalet får vårdnadshavare ange en eller flera önskade skolor för sitt barn. Huvudprincipen är att barnet ska erbjudas plats på någon av dessa skolor så långt som möjligt. Det förutsätter att det finns kapacitet vid skolan.
Urvalsgrunder vid platsbrist
När fler elever söker till en skola än vad som finns plats för tillämpas flera urvalskriterier:
- Syskonförtur: Om barnet har ett syskon i skolan som söker får detta ofta företräde.
- Närhetsprincip/relativ närhet: Placering baseras på var eleven bor och hur långt det är till den valda skolan jämfört med andra alternativ. Den som har längst avstånd till alternativ skola kan ges placering först.
- Särskilda skäl: Om elevens fysiska eller psykosociala situation gör att en viss skola är bäst lämpad kan det ge förtur.
- Lottning: Om urvalskriterierna fortfarande inte skiljer sedan tillämpas lottning som sista steg.
Kösystemets roll
Ett klassiskt kö‑ eller platsansökningssystem innebär att tidpunkt för ansökan eller platsens fyllnadsgrad kan påverka. Ofta har skolor en tidsperiod för ansökan och efter det placeras elever enligt ovan kriterier. Om barnet inte får plats på någon av sina önskade skolor placeras hen i vanlig skola nära hemmet.
Kommunens ansvar
Kommunen ansvarar för att alla barn som har rätt till utbildning ska få plats i grundskolan eller förskoleklass. Det gäller även om vårdnadshavare inte gör ett val – då anvisas en plats enligt fastställda kriterier. Kommunen ska dessutom informera tydligt om valmöjligheterna och urvalsgrunderna.
Fristående skolor
För fristående skolor gäller liknande principer, men huvudmannen (skolan) kan ha egna antagningsregler som godkänts och publicerats. Placering till fristående skola garanteras alltså inte trots önskemål.
Skolvalet i Sverige bygger på att vårdnadshavarens önskemål i första hand tillgodoses – men vid platsbrist måste andra faktorer väga in. Urvalsgrunderna är syskonförtur, närhets‑ eller relativ närhet, särskilda skäl och lottning. Genom dessa regler försöker kommuner säkerställa både valfrihet och likvärdighet – så att alla barn får en skolplats, även om det inte alltid blir den skola som först önskades.
