Ställ din fråga

Hitta svar på din fråga 219 från svenska myndigheter!

Till startsidan

Hur ansöker jag om id-kort

Svarat den 23-03-2026 14:28:08

Du ansöker om ett nationellt id-kort hos Polismyndigheten genom att boka en tid för besök på en passexpedition och fotograferas på plats.

Hur du ansöker om id-kort beror på vilken typ av id-handling du behöver, då det finns två huvudsakliga myndigheter som utfärdar dessa:

Skatteverkets id-kort är en legitimation för dig som är folkbokförd i Sverige. För att ansöka behöver du:

  • Vara folkbokförd i Sverige och ha fyllt 13 år.
  • Betala ansökningsavgiften i förväg.
  • Boka tid för ett personligt besök på ett av Skatteverkets kontor som utfärdar id-kort.
  • Kunna identifiera dig genom en giltig id-handling eller en godkänd intygsgivare.
  • Om du är under 18 år krävs vårdnadshavares godkännande.

Det nationella id-kortet fungerar även som resehandling inom Schengenområdet och utfärdas av Polisen. För att ansöka behöver du:

  • Vara svensk medborgare.
  • Boka en tid via Polisens webbplats för ett personligt besök på en passexpedition.
  • Ta med en giltig fysisk svensk legitimation (digitala id-kort via BankID godtas ej).
  • För barn och ungdomar krävs att vårdnadshavare ger sitt medgivande vid besöket.
  • Vid hämtning av det färdiga kortet krävs ett personligt besök på expeditionen (drop-in).

Vi rekommenderar att du läser noga igenom de aktuella villkoren på respektive myndighets webbplats innan ditt besök.

KÄLLOR

Viktigt att tänka på inför utlandsresa

Viktigt att tänka på inför utlandsresa

RELATERADE MYNDIGHETER

polisen.se
skatteverket.se

VIKTIG INFORMATION

RELATerade tips

Vilka är de vanligaste cyberhoten och hur skyddar jag mig mot dem?

Cyberhot är ett ständigt växande hot som kan påverka både privatpersoner och företag. Det är viktigt att vara medveten om de vanligaste hoten och vidta åtgärder för att skydda sig.

Hur ansöker jag om svenskt medborgarskap?

Om du vill bli svensk medborgare måste du lämna in en ansökan till Migrationsverket. Det kallas för att ansöka om svenskt medborgarskap. För att bli beviljad medborgarskap krävs det bland annat att du har bott i Sverige en viss tid, har en ordnad ekonomi och kan styrka din identitet. Du ansöker enklast digitalt via Migrationsverkets e-tjänst, men det går även att skicka in en pappersblankett. När du har skickat in din ansökan kan handläggningen ta flera månader. Blir du godkänd får du ett beslut hemskickat. Att vara svensk medborgare innebär att du har fulla rättigheter i Sverige, till exempel rösträtt i riksdagsvalet.

Vad händer om mitt uppehållstillstånd går ut?

Om ditt tidsbegränsade uppehållstillstånd går ut utan att du förlängt det i tid, riskerar du att vistas i Sverige utan giltig rätt. Det kan innebära att du förlorar rätt till arbete, studier och vissa sociala förmåner. Dina möjligheter att resa in och ut ur landet kan påverkas, och du kan få svårt att beviljas nytt tillstånd senare. Men om du ansökte om förlängning innan tillståndet löpte ut, får du ofta stanna kvar i Sverige tills Migrationsverket fattar beslut. Det betyder att du kan fortsätta bo här lagligt under beslutstiden. Om din ansökan avslås, kan du bli skyldig att lämna landet och riskera att få avslag på ny ansökan om du varit utan giltigt tillstånd.

Vad krävs för att få permanent uppehållstillstånd?

Det beror på din situation och vilken kategori du söker uppehållstillstånd i.

Hur kan jag få hjälp med tolkning och översättning?

Det finns flera sätt att få hjälp med tolkning och översättning.

Hur kan jag se statusen på min polisanmälan?

Det beror på vilken polismyndighet du anmälde till. Kontakta dem direkt för att få uppdateringar om din anmälan.

Hur ansöker jag om pass eller nationellt id-kort?

Du kan ansöka om pass eller nationellt id-kort på Polisens webbplats eller hos en polismyndighet.

Hur ansöker jag om tillstånd för vapen eller fyrverkerier?

För att få tillstånd att inneha vapen eller fyrverkerier behöver du kontakta Polismyndigheten.

Hur överklagar jag en bot eller ett beslut från polisen?

Du kan överklaga ett beslut från polisen genom att lämna in ett överklagande till domstol.

Hur begär jag ut en offentlig handling från polisen?

Du kan begära ut en offentlig handling från polisen genom att skicka in en skriftlig begäran.

Vilka rättigheter har jag vid en poliskontroll?

Vid en poliskontroll har du flera rättigheter som skyddar dig som individ. Polisen får stoppa dig och begära dina identitetshandlingar om det finns misstanke om brott eller annan laga anledning. Du har rätt att få veta varför du stoppas. Om polisen vill visitera dig ska det finnas rimlig misstanke om att du bär vapen, narkotika eller andra farliga föremål. Polisen får inte använda mer tvång än vad som krävs, och alla åtgärder ska ske med respekt och hänsyn. Du kan också neka att svara om du är misstänkt för brott, men polisen kan då fortsätta utreda.

Hur anmäler jag ett förlorat körkort eller en förlorad registreringsskylt?

Du kan anmäla förlusten av ditt körkort eller registreringsskylt via Transportstyrelsens webbplats eller genom att besöka ett av deras kontor.

Hur hanterar jag oseriösa säljare eller blufföretag?

Det är viktigt att vara medveten om oseriösa säljare och bluffföretag för att skydda dig själv och dina pengar.

Vilka rättigheter har jag vid köp av begagnade varor?

Som konsument har du vissa grundläggande rättigheter när du köper begagnade varor.

Hur hanteras brottsstatistik?

Brottsstatistik samlas in och analyseras för att få en bild av brottsligheten i Sverige och identifiera trender.

Hur kan jag rapportera misstänkt terrorism eller extremism?

Misstänker du brott som terrorism eller extremism? Det är viktigt att rapportera detta till polisen.

Kan jag vara anonym när jag anmäler ett brott?

Det beror på vilket brott det gäller och hur du anmäler det. du kan i många fall vara anonym när du anmäler ett brott. Om du ringer eller lämnar ett tips utan att säga ditt namn kan polisen inte se vem du är. Du behöver inte uppge personuppgifter om du inte vill. Det gör att fler vågar berätta om brott som annars kanske aldrig skulle komma fram. Men om du gör en polisanmälan som kan leda till en utredning kan polisen behöva kontaktuppgifter för att kunna ställa frågor eller använda dig som vittne. I sådana fall kan det bli svårt att vara helt anonym. Det är viktigt att skilja på att tipsa och att anmäla. När du tipsar kan du vara anonym. När du anmäler ett brott kan polisen behöva mer information. Genom att berätta det du vet hjälper du till att öka tryggheten i samhället.

Hur kan jag få information om en pågående utredning?

Det beror på vilken typ av utredning det rör sig om och vilken information du söker.

Hur kan jag skydda mig mot telefonbedrägerier och säkerhetsproblem på nätet?

Det är viktigt att vara medveten om riskerna och vidta åtgärder för att skydda dig från bedrägerier och säkerhetsproblem online.

Hur kan jag anmäla om jag misstänker att ett barn far illa?

Det är viktigt att du anmäler dina misstankar om ett barn far illa så att barnet kan få den hjälp det behöver.

Vad händer om jag tappar bort mitt pass?

Det är viktigt att agera snabbt om du tappat ditt pass. Kontakta polisen och svenska ambassaden eller konsulatet i det land du befinner dig i.

Vilken hjälp kan jag få som brottsoffer?

Som brottsoffer har du rätt till stöd och hjälp från samhället.

Vad gör jag om jag får en felaktig faktura?

Kontakta den som skickat fakturan omgående och förklara felet.

Vad kan man se i ett utdrag ur belastningsregistret, och vad innebär det?

Ett utdrag ur belastningsregistret är en sammanställning av brott och förseelser som en person har dömts för, om några. I registret lagras information om brottsliga handlingar och påföljder som beslutats av en domstol. Många arbetsgivare och organisationer kräver ett sådant utdrag innan anställning, särskilt inom jobb som involverar barn eller säkerhet. Du kan beställa ditt eget utdrag från Polismyndigheten, och det tar vanligtvis några dagar att få hem det. Utdraget visar bara sådant som är offentligt, och inte alla typer av domar syns beroende på vad arbetsgivaren har rätt att begära. Det är viktigt att du alltid begär utdraget själv – ingen annan kan göra det åt dig.

Vad innebär det att ha ett brottsregister?

Ett brottsregister är en lista över de brott en person har dömts för i domstol. I Sverige förvaltas brottsregistret av Polismyndigheten och det innehåller information om både mindre och grövre brott, samt påföljder som domstolen har beslutat om. Informationen i brottsregistret används av rättsväsendet, myndigheter och ibland arbetsgivare för att få en översikt över en persons tidigare brottsliga handlingar. Du som privatperson kan inte begära ut någon annans brottsregister, men du kan beställa ditt eget utdrag ur belastningsregistret från Polismyndigheten. Detta är ofta nödvändigt vid vissa typer av jobbansökningar, särskilt inom skola eller omsorg.

Vad innebär det att ha vapenlicens?

En vapenlicens är ett tillstånd som du måste ha för att äga och använda skjutvapen i Sverige. Licensen utfärdas av Polismyndigheten och krävs oavsett om vapnet ska användas för jakt, sportskytte eller samlarändamål. För att få en vapenlicens måste du uppfylla vissa krav, till exempel vara minst 18 år, ha godkänt vapenhanteringsprov, och visa att du har ett tydligt behov av vapnet. Det är viktigt att alla vapen och ammunition förvaras på ett säkert sätt enligt lagen. Att äga ett vapen utan giltig licens är olagligt och kan leda till allvarliga straff.

Vad är en säkerhetsprövning?

Säkerhetsprövning är en process som används för att kontrollera att en person är pålitlig och lämplig att hantera känslig information eller arbeta i säkerhetsklassade positioner. Det är vanligt inom områden där skydd av rikets säkerhet eller känslig information är viktigt, som inom försvar, polis och andra myndigheter. Säkerhetsprövningen inkluderar en kontroll av individens bakgrund, lojalitet och eventuella kopplingar som kan utgöra en säkerhetsrisk. Målet med säkerhetsprövningen är att skydda både nationens och arbetsgivarens säkerhet genom att säkerställa att endast pålitliga personer får tillgång till känsliga uppgifter.

Vad räknas som gängkriminalitet?

Gängkriminalitet syftar ofta på brott som begås av grupper där flera personer samarbetar regelbundet för att begå brott, där det finns någon typ av struktur eller roller inom gruppen. Det kan handla om narkotikahandel, våldsbrott, utpressning eller smuggling. En viktig del är att brotten inte bara är enstaka gärningar, utan del i en organiserad verksamhet – där gruppen kan ha makt och inflytande inom sina områden. Gäng kan också ha kontroll över viss mark eller verksamhet och använda hot, våld eller tvång för att upprätthålla sin ställning.

Vad händer om jag inte byter däck?

Att inte byta däck i tid kan få allvarliga konsekvenser. Om du kör med sommardäck på vintern riskerar du att tappa greppet på isiga eller snöiga vägar, vilket kan leda till olyckor. På samma sätt ger vinterdäck sämre grepp på sommarvägar, vilket gör bilen svårare att styra och bromsa. I Sverige är det lag på att ha vinterdäck vid vinterväglag mellan 1 december och 31 mars. Bryter du mot lagen kan du få böter. Dessutom gäller ofta inte försäkringen fullt ut om du kör med fel däck och är med i en olycka. Att inte byta däck i tid sliter också på däcken och kan förkorta deras livslängd. Det är därför viktigt att följa lagens krav och byta till rätt däck för säsongen.

Varför ska man byta däck?

Att byta däck är viktigt för att köra säkert under olika årstider. I Sverige har vi kallare vintrar och varmare somrar, vilket gör att olika däck behövs för att ge bra grepp på vägen. Vinterdäck är gjorda för att fungera vid låga temperaturer, is och snö. Sommardäck fungerar bäst när vägarna är torra och temperaturen är högre. Om du kör med fel sorts däck kan det bli svårare att bromsa och styra bilen, vilket ökar risken för olyckor. Dessutom är det lag på att ha vinterdäck vid vinterväglag mellan 1 december och 31 mars. Att byta däck i tid gör att bilen blir säkrare, försäkringen gäller som den ska och däcken håller längre. Det är en enkel åtgärd som gör stor skillnad för både dig och andra i trafiken.

Hur anmäler man ett brott?

Kontakta polisen via telefon (114 14) eller deras webbplats. Allvarliga brott anmäls alltid. Om du vill anmäla ett brott ringer du 112 om det är bråttom eller pågår just nu. Vid mindre brådskande fall kan du använda e‑tjänst eller ringa polisen via vanliga numret. Du kan också besöka en polisstation och göra din anmälan där. I anmälan berättar du vad som hände, var och när det inträffade, och om det finns vittnen eller bevis. Du behöver inte vara helt säker på att något är brottsligt — polisen gör en bedömning. Ju snabbare du anmäler, desto lättare blir det att utreda och samla bevis.

Vad innebär en prydnadslicens?

En prydnadslicens innebär att du får tillstånd att inneha ett skjutvapen som huvudsakligen har ett dekorativt eller affektionsmässigt värde och inte ska användas för skjutning. Vapnet måste vara permanent obrukbart ("pluggat") eller i vissa fall helt deaktiverat. Tillståndet ställs som regel ut av polismyndigheten efter särskild prövning där du visar varför vapnet är viktigt för dig – till exempel ett minnesvapen från en nära anhörig. Du måste också uppfylla vapensäkerhetens krav för förvaring och hantering.

Var kan jag ansöka om pass eller nationellt id-kort?

Du som är svensk medborgare kan ansöka om pass eller nationellt id‑kort hos polisen, vid någon av polisens passexpeditioner runt om i landet. För att ansöka måste du boka en tid i förväg och besöka passexpeditionen personligen. När du ansöker tas foto och dina fingeravtryck. Du måste legitimera dig med en giltig fysisk id‑handling, till exempel ett tidigare pass, körkort eller annat officiellt id. Digitala id‑kort via BankID godkänns inte. När passet eller id‑kortet är klart hämtar du det personligen på samma passexpedition. Då behövs ingen ny tidsbokning, utan det är oftast drop-in.

Hur anmäler jag ett stulet körkort?

Anmäl stölden till polisen omgående. De hjälper dig vidare.

Hur skaffar man en vapenlicens?

För att få vapenlicens i Sverige krävs ansökan hos Polismyndigheten, med läkarintyg och godkänd provskjutning.

Hur lång tid tar det att få ett pass eller nationellt id-kort?

Det beror på vilken ansökningskanal du använder och hur mycket handläggningstid Polismyndigheten har just nu. Vanligtvis tar det några veckor.

Vilka dokument behöver jag för att ansöka om pass eller nationellt id-kort?

För att ansöka om pass eller nationellt id‑kort krävs att du har med dig giltig fysisk legitimation som kan styrka vem du är. Det kan vara ditt tidigare pass, körkort eller annan officiell id‑handling. Det digitala id‑kortet som används via BankID räcker vanligtvis inte vid ansökan. Om du inte har någon giltig legitimation kan du ibland ta med en intygsgivare – en person som kan intyga vem du är – men den personen måste själv kunna visa giltig legitimation. Du bör också ta med dig den legitimation du tidigare använt för pass eller id‑kort, om sådan finns. Vid själva besöket tas ett foto på dig och dina fingeravtryck registreras för att handlingen ska kunna utfärdas. Du brukar också behöva ett kvitto eller bekräftelse på att du bokat tiden för ansökan.

Hur får jag ett pass i Sverige?

Du ansöker om pass via Polisens webbplats. Mer detaljerad information hittar du där.

Varför rekryterar kriminella barn?

Barn och unga kan dras in i kriminella nätverk av flera olika skäl. En viktig orsak är att kriminella ser barn som personer som kan ha mildare straff eller undvika upptäckt på grund av sin ålder. I många fall lockas unga med löften om pengar eller status, eller att de känner att de inte har något annat val. Man kan också uppleva att det inte finns så många möjligheter i skolan eller arbetslivet, vilket gör att kriminalitet känns som en väg bort från utsatthet. Kontakt uppstår ofta genom sociala medier eller via kompisar, och ibland genom tvång eller utpressning. När ett barn väl är inne i den kriminella miljön kan det vara svårt att ta sig ur. Föräldrar, skola och stödstrukturer spelar en stor roll för hur lätt eller svårt det blir. Det är därför viktigt att vuxna märker signaler tidigt och erbjuder stöd.

Varningssignaler på att unga rekryteras in i kriminalitet?

Det finns flera tecken som kan tyda på att ett barn eller ung person riskerar att dras in i kriminella kretsar. Det kan handla om att barnet plötsligt börjar umgås med andra nya, ibland äldre personer som känns misstänkta; eller att barnet använder nya appar och krypterade meddelandetjänster och vill dölja digital aktivitet. Ofta ser man också förändringar i beteende: mer lögner, att dölja sms eller samtal, nya ägodelar eller att plötsligt ha mer pengar trots att de inte fått dem från dig. Barnet kan också börja ta emot många meddelanden eller pengar via mobilappar utan tydlig förklaring. Andra varningssignaler är att intresset för skolan minskar, att barnet vill undvika vuxna i sin omgivning eller visa stark längtan efter status, frihet eller spänning. Om du som vuxen märker flera sådana tecken samtidigt är det klokt att prata med barnet och ta kontakt med skola, socialtjänst eller polis för stöd.

Hur kan jag överklaga ett polisbeslut?

Om polisen eller åklagaren beslutat att inte gå vidare med ett brottsärende (till exempel att lägga ner utredningen) och du är den som är berörd, kan du begära att beslutet prövas på nytt – en s.k. överprövning. Det gör du genom att skriftligt begära att ärendet lämnas till åklagare för prövning eller överprövning. Du måste ange vilket beslut du vill få ändrat och varför. Den begäran skickas till den myndighet som fattat beslutet – till polisen eller åklagarkammaren. När åklagarmyndigheten tar emot begäran, prövar en högre instans (överåklagare eller vice åklagare) om beslutet ska ändras eller inte. Överprövning innebär att beslutet granskas på nytt, men det är inte säkert att det ändras. Du har rätt att få besked om prövningen och att dina skäl ska beaktas i processen.

Hur kan jag kontakta polisen för att få mer information om min anmälan?

Om du vill veta vad som hänt med din polisanmälan finns flera sätt att kontakta polisen. Du kan ringa polisens växel på numret 114 14 för frågor som inte är akuta. Vid pågående eller nyligen inträffade brott ringer du 112. Många frågor och ärenden kan också hanteras via polisens e‑tjänster på webben. Du kan använda dessa tjänster för att se status, komplettera information eller ställa frågor om din anmälan. Du kan också vända dig till den polisregion där din anmälan gjordes – de har e‑postadresser och postadresser som du kan använda för att kontakta ansvariga enheter.

Hur kan jag överklaga ett beslut från polisen?

Om du inte är nöjd med ett beslut som polisen har fattat — till exempel att de lägger ner en utredning eller inte inleder någon — kan du begära att beslutet prövas på nytt. Detta kallas överprövning. Du gör det genom att skriftligen begära att ärendet lämnas vidare till en åklagare för prövning. Du måste ange vilket beslut du vill få ändrat, varför du anser att det är felaktigt, och ge diarienummer eller annat referensnummer som visar vilket ärende det gäller. Begäran skickas till den instans som fattade beslutet — ibland polismyndigheten, i andra fall åklagarkammaren — och en högre åklagare avgör om beslutet ska ändras eller fastställas som korrekt.

Hur gör jag för att begära ut en offentlig handling från polisen?

För att begära ut en offentlig handling från polisen börjar du med att skicka in en begäran. Du kan använda polismyndighetens e‑tjänst, formulär, e‑post, brev eller besöka polisstationen. I begäran anger du vilken handling du söker — exempelvis ett förundersökningsprotokoll eller ett beslut. Du behöver vanligtvis inte ange vem du är eller varför du begär handlingen. Polisen prövar om handlingen är allmän och inte omfattas av sekretess. Om handlingen kan lämnas ut får du läsa den på plats eller få en kopia skickad till dig. Det kan tillkomma en avgift för kopior.

Finns det någon möjlighet att se statusen på min polisanmälan online?

Ja — via Polismyndighetens e‑tjänst Mina sidor kan du logga in och se statusen på vissa typer av polisanmälningar.

Hur kan jag kontakta polisen för att få mer information om min polisanmälan?

Det vanligaste är att ringa polisens servicetelefon för ärenden som inte är akuta. Ha gärna ditt diarienummer eller annan information om anmälan nära till hands, eftersom det gör det lättare för polisen att hitta rätt ärende. Om du inte har diarienummer kan du ändå beskriva vad anmälan gäller, när den gjordes och var händelsen inträffade. Du kan också besöka en polisstation och be om information på plats. Polisen kan berätta om det finns en utredning, om något beslut har tagits eller om ärendet har avslutats. I vissa fall kan du även begära att få ta del av handlingar i ärendet, men då prövar polisen alltid om något är sekretessbelagt. Kom ihåg att polisen inte alltid kan lämna ut allt, särskilt om utredningen pågår.

Hur länge sparas informationen i belastningsregistret?

Informationen i Polismyndighetens belastningsregister sparas under olika tidsperioder beroende på vilken typ av påföljd som registrerats. Till exempel kan uppgifter om böter gallras efter fem år, medan en dom med fängelsestraff vanligtvis ligger kvar tio år efter frigivningen. I vissa fall kan uppgifter finnas kvar upp till tjugo år. Huvudprincipen är att den registrerade påföljden bestämmer hur länge uppgiften finns kvar.

Vilka former av näthat finns det?

Näthat kan ta sig många olika uttryck och riktar sig mot individer eller grupper i digitala miljöer. Det kan handla om kränkande kommentarer, upprepade trakasserier, hot om våld, spridning av privata bilder utan samtycke eller attacker mot någon på grund av t.ex. kön, etnicitet eller sexuell läggning. Även om inte allt näthat är brottsligt kan det ändå vara skadligt för den som utsätts. En viktig gräns går vid när handlingen väcker rädsla, är upprepad eller har med diskrimineringsgrund att göra — då kan det vara brottsligt och bör anmälas.

Vad säger lagen om näthat?

Det finns ingen särskild lag för näthat – istället omfattas näthat av flera befintliga brottsrubriceringar som gäller både online och offline. Detta innebär att samma lagar som skyddar mot hot, trakasserier eller integritetsintrång gäller även för det som sker på nätet. Exempel på rubriker är olaga hot, ofredande, förtal, och vid hatmotiv hets mot folkgrupp. Det gör alltså ingen juridisk skillnad om hotet sker via sms, sociala medier eller ansikte mot ansikte — lagen gäller lika. När näthatet riktar sig mot någon på grund av exempelvis etnicitet, kön eller sexuell läggning blir det oftare hatbrott, vilket bedöms särskilt allvarligt. Det är viktigt att spara bevis och överväga att göra en anmälan även om du är osäker på om handlingen är brottslig.

Vilka brott eller förseelser registreras i belastningsregistret?

Finns det något sätt att se statusen på min polisanmälan online?

Du kan följa status på vissa polisanmälningar via Polismyndighetens Mina sidor om du är över 18 år och har e-legitimation. Endast målsägaren ser ärendet, kan följa kompletteringar samt ladda ner anmälan och beslut.

Hur deklarerar jag inkomst?

Det beror på vilken typ av inkomst det gäller och vilken period du vill deklarera.

Hur deklarerar jag?

Det beror på vad du vill deklarera. Var specifik så jag kan hjälpa dig!

Hur ändrar jag min folkbokföringsadress?

Du kan ändra din folkbokföringsadress genom att kontakta Skatteverket.

Hur ansöker jag om jämkning av skatt?

Du kan ansöka om jämkning av skatt genom att kontakta Skatteverket och lämna in en ansökan.

Vad gäller för ROT- och RUT-avdrag?

ROT- och RUT-avdrag är skatteavdrag för renovering och hushållsnära tjänster, vilket sänker kostnaden för dessa tjänster.

Hur registrerar jag ett företag?

Det finns flera steg för att registrera ett företag i Sverige. Först behöver du välja företagsform och sedan registrera det hos Bolagsverket.

Vad händer om jag betalar för lite eller för mycket skatt?

Det beror på hur mycket du betalat för lite eller för mycket och vad det gäller.

Hur fungerar momsdeklarationen?

Momsdeklarationen är en viktig del av skattesystemet och används för att redovisa moms som du har betalat eller fått tillbaka.

När är det dags att deklarera?

Deklarationen ska göras senast den 2 maj varje år. Du ska deklarera för dina inkomster varje år – det är en skyldighet. Deklarationen lämnas in elektroniskt eller på papper inom den tid som fastställs av myndigheten. Deklarationen kan skickas ut elektroniskt eller med post och du kan börja fylla i din deklaration redan när tjänsten öppnas. Om du har fått skjuta upp deklarationen måste du respektera det förlängda datumet. Att deklarera i tid är viktigt för att undvika avgifter och fördröjningar i skatteåterbäringen.

Hur registrerar jag ett företag eller enskild firma?

För att registrera ett företag eller enskild firma behöver du kontakta Bolagsverket och följa deras instruktioner.

Vad är skillnaden mellan olika bolagsformer, som aktiebolag, handelsbolag och enskild firma?

Varje bolagsform har olika rättsliga och ekonomiska förutsättningar som påverkar skattehantering, ansvar och ägande.

Hur avslutar jag eller likviderar ett företag?

Att avsluta ett företag kräver noggrann planering och juridiska steg.

Hur registrerar jag ett nytt företagsnamn?

Du kan registrera ett nytt företagsnamn genom att kontakta Bolagsverket.

Hur ansöker jag om solcellsbidrag eller stöd för installation av solpaneler?

Det finns olika typer av stöd för solcellsanläggningar, kontakta din kommun eller Energimyndigheten för information om aktuella bidrag och förutsättningar.

Hur fungerar elcertifikatsystemet ?

Elcertifikatsystemet belönar produktion av förnybar el genom att ge producenterna certifikat som kan säljas till företag som vill minska sitt koldioxidavtryck.

Vilka lagar och regler gäller för bokföring?

Bokföringslagen reglerar bokföringens innehåll och form, med kompletterande föreskrifter från Skatteverket.

Hur länge måste jag spara bokföringsmaterial?

Lagstiftningen anger olika spartider beroende på materialtyp. Generellt bör du behålla bokföringsmaterial i minst sju år.

Vad innebär det att upprätta ett förenklat årsbokslut?

Att upprätta ett förenklat årsbokslut innebär en förenklad redovisning för mindre företag, med minskade krav på detaljer och dokumentation.

När kommer deklarationen för de med uppehållstillstånd?

Om du har uppehållstillstånd i Sverige och har haft en inkomst under året måste du deklarera. Skatteverket skickar ut deklarationen under mars och april varje år. Om du har en digital brevlåda får du den tidigare, annars kommer den med posten. Du måste deklarera om du har haft arbete, pension eller andra skattepliktiga inkomster. Även vissa bidrag och ersättningar kan påverka din deklaration. Deklarationen ska lämnas in senast den 2 maj, men om du behöver mer tid kan du ansöka om anstånd. Om du har rätt till skatteåterbäring kan du få pengarna redan i april om du godkänner deklarationen utan ändringar. Om du är osäker på om du ska deklarera kan du kontakta Skatteverket för vägledning.

Hur gör man reseavdrag i deklaration?

Reseavdrag i deklarationen innebär att du kan få sänkt skatt om du har haft utgifter för att ta dig till och från jobbet. För att ha rätt till avdraget måste avståndet mellan ditt hem och jobbet vara minst fem kilometer, och resan ska spara tid jämfört med kollektivtrafik. Du kan göra avdrag för bilresor, kollektivtrafik eller andra färdsätt. Beloppet du får dra av beror på hur du rest och hur långt. Avdraget görs i din årliga deklaration hos Skatteverket. Det är viktigt att du kan visa att du faktiskt gjort resorna, till exempel genom kvitton eller arbetsgivarintyg.

Hur fungerar ränteavdrag i deklarationen?

Ränteavdrag i deklarationen betyder att du kan få tillbaka pengar på skatten om du har betalat ränta på lån, till exempel bolån eller privatlån. Du får dra av 30 % av de räntekostnader du haft upp till 100 000 kronor per år. För belopp över 100 000 kronor är avdraget 21 %. Ränteavdraget görs automatiskt om långivaren har rapporterat in dina räntekostnader till Skatteverket. Du ser det i din deklaration under förifyllda uppgifter. Kontrollera att allt stämmer innan du godkänner. Har du delat lån med någon annan, måste ni fördela räntan rätt sinsemellan.

Vad ska jag ha med i en deklaration?

När du deklarerar till Skatteverket är det viktigt att ha med rätt uppgifter för att undvika fel eller riskera att betala för mycket skatt. I din deklaration ska du ta med alla inkomster du haft under året, till exempel lön, pension, sjukpenning eller inkomster från eget företag. Du ska också ta med ränteutgifter, reseavdrag, försäljning av bostad eller aktier, samt eventuella avdrag du har rätt till. Vissa uppgifter är redan förifyllda, men du har ansvar att kontrollera att allt stämmer. Har du inkomster från utlandet eller hyrt ut bostad måste det också tas upp.

Kan jag mejla in min deklaration till skatteverket.se?

Nej, du kan inte mejla in din deklaration till Skatteverket. Men på skatteverket.se kan du deklarera snabbt och enkelt. Det är Skatteverkets officiella webbplats där du loggar in med BankID och får tillgång till din personliga deklaration. Du kan se dina inkomster, göra avdrag, ändra uppgifter och skicka in deklarationen direkt. Många uppgifter är redan förifyllda, men det är ditt ansvar att kontrollera att allt stämmer. Du får också besked om du får tillbaka pengar eller behöver betala mer i skatt. Tjänsten är öppen dygnet runt under deklarationsperioden och är det enklaste sättet att deklarera.

Hur uppdateras folkbokföringsregistret när jag flyttar?

När du flyttar behöver du anmäla din nya adress till Skatteverket för att uppdatera uppgifterna i Folkbokföringsregistret. Det görs enklast via Skatteverkets e-tjänst Flyttanmälan med e-legitimation. Du kan också använda en pappersblankett om du saknar e-legitimation, men det digitala formuläret ger stöd för att fylla i allt rätt från början.

Vad används folkbokföringsregistret till?

Folkbokföringsregistret innehåller grundläggande uppgifter om personer som är folkbokförda i Sverige. Det omfattar bland annat namn, adress, personnummer, födelseort och civilstånd. Informationen i registret hanteras av Skatteverket och uppdateras vid till exempel flytt, namnbyte eller giftermål.

Vad betyder "fordonskatt"?

Fordonskatt är en skatt du betalar till staten för att äga ett fordon.

Hur gör man avdrag för resor i deklarationen?

Reseavdrag i deklarationen innebär att du kan få sänkt skatt om du har haft utgifter för att ta dig till och från jobbet. För att ha rätt till avdraget måste avståndet mellan ditt hem och jobbet vara minst fem kilometer, och resan ska spara tid jämfört med kollektivtrafik. Du kan göra avdrag för bilresor, kollektivtrafik eller andra färdsätt. Beloppet du får dra av beror på hur du rest och hur långt. Avdraget görs i din årliga deklaration hos Skatteverket. Det är viktigt att du kan visa att du faktiskt gjort resorna, till exempel genom kvitton eller arbetsgivarintyg.

Vad är taxeringsvärdet på huset?

Taxeringsvärdet är ett värde på din fastighet som används för att beräkna fastighetsskatt. Det är inte marknadsvärdet. Taxeringsvärde är det värde som Skatteverket sätter på en fastighet och används som underlag för att beräkna bland annat fastighetsavgift, fastighetsskatt och vid vissa tillfällen stämpelskatt när fastigheten byter ägare. Värdet ska spegla 75 % av marknadsvärdet två år innan den aktuella taxeringen. Till exempel: Om din fastighet taxeras år 2025 baseras värdet på uppskattat marknadsvärde från 2023. Skatteverket tar hänsyn till faktorer som läget, storleken på fastigheten, byggnadens standard och typ av mark. Du kan enkelt hitta ditt aktuella taxeringsvärde via Skatteverkets e-tjänst Mina sidor eller på Lantmäteriets tjänst Min fastighet. Det är viktigt att kontrollera värdet eftersom det kan påverka din skatt och avgifter.

Vad är taxeringsvärde?

Taxeringsvärdet är ett värde på din fastighet som används för att beräkna fastighetsskatt. Det är inte marknadsvärdet. Taxeringsvärde är det värde som Skatteverket sätter på en fastighet och används som underlag för att beräkna bland annat fastighetsavgift, fastighetsskatt och vid vissa tillfällen stämpelskatt när fastigheten byter ägare. Värdet ska spegla 75 % av marknadsvärdet två år innan den aktuella taxeringen. Till exempel: Om din fastighet taxeras år 2025 baseras värdet på uppskattat marknadsvärde från 2023. Skatteverket tar hänsyn till faktorer som läget, storleken på fastigheten, byggnadens standard och typ av mark. Du kan enkelt hitta ditt aktuella taxeringsvärde via Skatteverkets e-tjänst Mina sidor eller på Lantmäteriets tjänst Min fastighet. Det är viktigt att kontrollera värdet eftersom det kan påverka din skatt och avgifter.

Hur kan jag ta reda på taxeringsvärdet på mitt hus eller fastighet?

Taxeringsvärdet på ditt hus är det värde som Skatteverket fastställer och som används för att beräkna fastighetsavgift, fastighetsskatt och ibland stämpelskatt vid köp eller överlåtelse. Det motsvarar 75 % av marknadsvärdet två år innan taxeringen. Det enklaste sättet att ta reda på taxeringsvärdet på ditt hus är att logga in på Skatteverkets e-tjänst Mina sidor, där du hittar uppgifter om dina fastigheter. Du kan också använda Lantmäteriets tjänst Min fastighet, som visar detaljerad information om fastigheten, inklusive taxeringsvärde, areal och kartor. Du hittar även uppgifterna i din deklaration och i Skatteverkets beslut om fastighetstaxering. Det är bra att kontrollera värdet, eftersom det påverkar både din skatt och dina avgifter.

Vad är ett lägenhetsnummer?

Lägenhetsnummer används för att identifiera en specifik lägenhet inom en fastighet. De består av fyra siffror och används bland annat av Skatteverket, Lantmäteriet och myndigheter för att hålla reda på vem som bor var. Numret är inte samma sak som bostadsrättsföreningens interna nummer utan är en officiell identitetskod som är unik för varje bostad. Det används vid folkbokföring, adressändringar, bostadsbidrag, deklarationer och vid hantering av post. Du hittar numret oftast på din dörr, i entrén, i hyreskontraktet eller via Lantmäteriets e-tjänst Min fastighet. Kort sagt är lägenhetsnumret ett viktigt verktyg för att myndigheter, fastighetsägare och bostadsbolag ska kunna skilja på olika bostäder i samma byggnad.

Var hittar jag information om lägenhetsnummer?

Information om lägenhetsnummer finns oftast hos fastighetsägaren eller i fastighetsregistret. Du kan hitta information om ditt lägenhetsnummer på flera olika sätt beroende på var du bor och vad du behöver uppgiften till. Lägenhetsnumret är ett officiellt nummer som används av Skatteverket, Lantmäteriet och andra myndigheter för att identifiera en specifik bostad. Det snabbaste sättet att hitta information är via Lantmäteriets e-tjänst Min fastighet, där du kan se uppgifter om din bostad och fastighet. Du kan också hitta lägenhetsnumret i hyresavtalet, bostadsrättsavtalet eller på dörren till bostaden. Skatteverket använder lägenhetsnummer vid folkbokföring, adressändringar och när du söker bostadsbidrag eller liknande stöd. Det är därför viktigt att alltid använda det korrekta numret för din lägenhet.

Vilket beskattningsår ska deklareras?

När du deklarerar anger du dina inkomster, kostnader och avdrag för ett helt kalenderår – det år som precis har passerat. Det betyder att allt som har hänt från 1 januari till 31 december (till exempel lön, ersättningar, räntor) för det året du deklarerar för ska vara med. Deklarationen du lämnar görs efter detta år. Det spelar ingen roll vilket datum deklarationen skickas in, du redovisar alltid uppgifter för det fulla kalenderåret som nyss avslutats. Om du undrar vilka inkomster som ska vara med – tänk på alla typer: lön, bidrag, kapitalinkomster och andra ersättningar från det inkomståret. Du ska också ta med avdrag och kostnader som är kopplade till det året. På så sätt vet Skatteverket vilket års inkomster du deklarerar, och det blir korrekt.

Skatteåterbäring och kvarskatt – vad betyder det?

När du deklarerar räknar Skatteverket ut hur mycket skatt du egentligen ska betala baserat på alla dina inkomster och avdrag. Om du har betalat för mycket skatt under året – till exempel via arbetsgivare eller pension – får du tillbaka pengar. Det kallas skatteåterbäring. Om du däremot har betalat för lite skatt – till exempel för att dina inkomster blev högre än vad som först antogs – måste du betala resten. Det kalllas kvarskatt. Skatteverket skickar ett besked där står hur mycket du ska betala och när. Det är viktigt att betala innan förfallodagen för att undvika extra kostnader.

Vad ska jag tänka på som ny i Sverige?

När du flyttar till Sverige finns viktiga praktiska saker som du bör ordna för att din vardag ska fungera smidigt. Du ska i många fall bli folkbokförd i Sverige, vilket innebär att du registreras med adress, namn, födelsedatum och får ett personnummer om du inte redan har det. Att vara folkbokförd är ofta en förutsättning för att kunna göra saker som att öppna bankkonto, få vård, skolplats, eller komma åt myndighetstjänster. Du behöver också visa din identitet och intyga att du planerar att bo i Sverige under en längre period. Om du flyttar till någon adress ska du anmäla flytten till myndigheten som sköter folkbokföringen, så att dina uppgifter blir korrekta. Det är viktigt att adressen är rätt, inklusive lägenhetsnummer, så att post och myndighetskontakter når dig. Som ny behöver du vänja dig vid vilka regler och rättigheter som gäller i Sverige och hur systemet fungerar.

Hur beställer jag personbevis?

För att beställa ett personbevis hos Skatteverket börjar du med att välja rätt typ utifrån vad beviset ska användas till – exempelvis anställning, studier eller utlandsärende. Du loggar in med e‑legitimation och finner tjänsten för att skriva ut beviset själv om det gäller enbart dig. Om beviset ska omfatta flera personer eller du inte kan skriva ut själv beställer du det via post. Beviset skickas till den folkbokföringsadress som är registrerad. Om du har skyddade personuppgifter eller är mycket gammal måste du kontakta myndigheten på annat sätt. Tjänsten är enkel och kostnadsfri i de flesta fallen.

Finns det någon möjlighet att få tillgång till mitt skattebesked digitalt?

Ja, du kan få ditt skattebesked digitalt genom att ansluta dig till en digital brevlåda. Då får du ditt besked snabbt, säkert och direkt i mobilen, surfplattan eller datorn. Istället för att vänta på ett brev i brevlådan får du ett meddelande när ditt besked finns att läsa. Du loggar enkelt in med e-legitimation för att se hur mycket du ska betala eller få tillbaka. En digital brevlåda gör det också enklare att hålla koll på viktiga dokument från myndigheter. Du slipper papper, får information tidigare och minskar risken att något försvinner. Att ha tillgång till sitt skattebesked digitalt är ett tryggt och smidigt sätt att hålla ordning på sin ekonomi.