Ställ din fråga

Hitta svar på din fråga 219 från svenska myndigheter!

Till startsidan

Hur tar jag reda på fastighetshistorik och tidigare ägare

Svarat den 20-03-2026 11:07:52

För att få fram uppgifter om fastighetshistorik och tidigare ägare kan du vända dig till Lantmäteriets kundservice eller använda deras e-tjänst för fastighetsinformation.

För att ta reda på en fastighets historik och information om tidigare ägare finns flera vägar att gå utifrån uppgifterna i fastighetsregistret:

  • Fastighetsbeteckning och ursprung: I fastighetsregistret kan du se fastighetens nuvarande och tidigare fastighetsbeteckningar. Där finns även uppgifter om fastighetens ursprung, vilket visar till vilken eller vilka fastigheter (stamfastigheter) den tidigare har tillhört.
  • Digitala förrättningsarkivet: Informationen i registret kan kopplas direkt till det digitala förrättningsarkivet. Genom detta arkiv kan du ta del av historiska handlingar, inklusive kartor, beskrivningar och protokoll från genomförda lantmäteriförrättningar som förändrat fastighetens utformning eller juridiska status över tid.
  • Lagfartsinformation: Inskrivningsdelen av registret innehåller historik kring ägarförhållanden. Här dokumenteras lagfarter vid ägarbyten, inklusive information om hur ett förvärv gått till (t.ex. köp, arv eller gåva) och datum för förvärvet. Detta ger en bild av fastighetens ägarhistorik.
  • Fastighetsrättsliga åtgärder: Registret redovisar historiska lantmäteriförrättningar, såsom avstyckningar eller fastighetsregleringar, samt hänvisningar till akter som rör fastighetens historiska utveckling.

Genom att använda dessa delar av fastighetsregistret kan du kartlägga både hur en fastighet har delats eller ändrats genom åren samt följa dess ägarbyten.

KÄLLOR

RELATERADE MYNDIGHETER

lantmateriet.se

VIKTIG INFORMATION

RELATerade tips

Vad är ett organisationsnummer och hur får jag ett?

Ett organisationsnummer är ett unikt nummer som identifierar företag och organisationer i Sverige.

Vad gör Lantmäteriet och vad har de för uppdrag?

Lantmäteriet ansvarar för att förvalta och utveckla Sveriges geografiska information och geodata.

Hur hittar jag fastighetsgränser och tomtkartor?

Du kan hitta fastighetsgränser och tomtkartor på Lantmäteriets webbplats.

Hur registrerar eller ändrar jag ägande av en fastighet?

För att registrera eller ändra ägande av en fastighet behöver du kontakta Lantmäteriet.

Hur ansöker jag om avstyckning eller sammanläggning av fastigheter?

För att ansöka om avstyckning eller sammanläggning av fastigheter behöver du kontakta Lantmäteriet.

Hur får jag information om en fastighets historik och tidigare ägare?

Det finns flera sätt att få information om en fastighets historik och tidigare ägare.

Kostar det att få en fastighet uppmätt eller gränser bestämda?

Ja, det kostar vanligtvis att få en fastighet uppmätt eller gränser bestämda.

Vad menas med fastighetsgränser?

Fastighetsgränser markerar var en fastighet slutar och en annan börjar. De är viktiga för att avgöra vem som äger vad och för att undvika tvister.

Vad är en detaljplan och hur påverkar den min fastighet?

En detaljplan visar hur ett område ska bebyggas och används för att styra planeringen av din fastighet och dess omgivning.

Vad innebär ett gåvobrev för fastighet?

Ett gåvobrev för fastighet är ett juridiskt dokument som används när en fastighet överlåts som en gåva. Detta kan ske mellan familjemedlemmar eller andra närstående. Gåvobrevet måste uppfylla vissa formella krav för att vara giltigt, som att dokumentet ska vara skriftligt och undertecknat av både givare och mottagare. Dessutom måste vissa detaljer anges, till exempel vilken fastighet som överlåts och eventuella villkor för överlåtelsen. För att gåvan ska bli fullständig krävs också att fastigheten registreras hos Lantmäteriet. Ett gåvobrev kan vara fördelaktigt vid exempelvis arv eller om du vill överföra fastigheten utan en försäljning.

Vad är lagfartskostnad och vad innebär det?

Lagfartskostnaden är en avgift du betalar när du köper en fastighet eller tomt och registrerar dig som ny ägare hos Lantmäteriet. Detta görs för att ägarbytet ska bli offentligt och juridiskt bindande. Kostnaden för lagfart består av en stämpelskatt samt en administrativ avgift. Stämpelskatten beräknas på köpeskillingen eller fastighetens taxeringsvärde (det högsta av de två), och ligger vanligtvis på 1,5 % för privatpersoner. Den administrativa avgiften är för närvarande 825 kronor. Lagfarten är en viktig del av ägarprocessen och måste betalas för att kunna bli registrerad som fastighetsägare.

Hur tar jag reda på var mina tomtgränser går?

Tomtgränser är de gränser som avgränsar din fastighet från dina grannars eller allmänna ytor. Att känna till var dessa gränser går är viktigt, särskilt om du planerar att bygga något på tomten eller sätta upp ett staket. Tomtgränserna fastställs genom lantmäteriförrättningar och finns registrerade hos Lantmäteriet. Om du är osäker på var dina tomtgränser går, kan du beställa en karta från Lantmäteriet eller begära en gränsutvisning. Det är alltid viktigt att följa tomtgränserna för att undvika framtida konflikter med grannar eller kommunen.

Finns det någonstans där jag kan få information om en fastighets historik och tidigare ägare?

Ja — du kan söka sådan information hos Lantmäteriet genom deras digitala tjänster och register. Du kan bland annat använda e‑tjänsten Vem äger fastigheten för att få reda på vem som är lagfaren ägare idag. Du kan också beställa utdrag ur fastighetsregistret, där du får information som lagfartsuppgifter, inteckningar och taxeringsuppgifter. För fastigheter du äger kan du använda e‑tjänsten Min fastighet för att se detaljerad information om ägarförändringar, rättigheter och historiska åtgärder. Slutligen kan du titta på historiska kartor för att se hur fastigheten och omgivningarna sett ut genom tiderna.

Hur hittar jag en tomtkarta?

Du hittar en tomtkarta genom Lantmäteriets e-tjänster på lantmateriet.se. En tomtkarta visar fastighetens exakta gränser, byggnader och vägar, och kan vara bra att ha om du till exempel ska bygga något eller sälja tomten. Du kan söka fram kartan med hjälp av fastighetsbeteckning eller adress. I många fall går det att ladda ner kartan direkt i PDF-format. Du kan också kontakta kommunen eller Lantmäteriet om du behöver hjälp. Vissa kommuner erbjuder egna karttjänster där tomtkartor finns tillgängliga gratis. Tomtkartan är ett viktigt underlag vid bygglov, gränstvister eller fastighetsköp.

Vem äger marken?

Lantmäteriet förvaltar fastighetsregistret och där kan du hitta information om markägare. För att ta reda på vem som äger en viss mark eller fastighet i Sverige kan du använda Lantmäteriets e-tjänst "Min fastighet" eller begära ett ägarutdrag från Fastighetsregistret. Du kan söka med hjälp av fastighetsbeteckning eller adress. Informationen visar vem som är registrerad som lagfaren ägare, vilket är den person eller det företag som äger marken enligt lag. För att få ut uppgifterna kan du logga in med BankID, eller kontakta Lantmäteriet direkt. Även kommunen kan ibland hjälpa till om det gäller markfrågor inom detaljplanerat område. Att veta vem som äger marken är viktigt vid till exempel köp, byggplaner eller gränsfrågor.

Vad innebär ett pantbrev?

Ett pantbrev är en säkerhet för ett lån, som ger långivaren rätt att sälja fastigheten om lånet inte återbetalas. Ett pantbrev är ett bevis på att en fastighet används som säkerhet för ett lån – ofta ett bolån. När du köper ett hus och lånar pengar till köpet, vill banken ha en garanti. Pantbrevet visar att banken har rätt till fastigheten om lånet inte betalas tillbaka. Pantbrevet är kopplat till själva fastigheten, inte till dig som person. Om det redan finns pantbrev från tidigare ägare, kan du använda dem. Pantbrev registreras hos Lantmäteriet och finns bara digitalt idag. De är viktiga om du ska köpa hus eller ta lån med fastigheten som säkerhet.

När betalar man stämpelskatt?

Stämpelskatt är en statlig skatt som du betalar i samband med vissa typer av fastighetsaffärer. Den vanligaste situationen är vid köp av fastighet eller tomträtt, men det kan även förekomma vid uttag av inteckning. I vissa undantagsfall kan stämpelskatt också behöva betalas vid gåva med villkor.

Hur beräknar man stämpelskatt vid fastighetsköp?

När du köper en fastighet ska du betala stämpelskatt i samband med att du ansöker om lagfart. Skatten baseras på det högsta av köpeskillingen eller taxeringsvärdet från året innan lagfarten beviljas.

Vad kostar pantbrev vid husköp?

När du köper ett hus och tar ett bolån, används ofta pantbrev som säkerhet för lånet. Då tillkommer en så kallad pantbrev kostnad, som består av två delar: stämpelskatt och expeditionsavgift. Det är Lantmäteriet som hanterar utfärdandet av pantbrev.

Hur beräknar man kostnaden för pantbrev vid köp av en fastighet, med eller utan befintliga inteckningar?

När du köper en fastighet och behöver ta ett bolån, används pantbrev som säkerhet för lånet. Då kan en pantbrev kostnad tillkomma, men bara om du behöver ta ut en ny inteckning. Det är viktigt att förstå när kostnaden gäller och hur den beräknas, särskilt om det redan finns tidigare pantbrev kopplade till fastigheten.

Var kan jag hitta mer information om gällande detaljplan för min fastighet?

Detaljplanen för din fastighet hittar du hos din kommuns bygg- och miljöförvaltning.

Vem bestämmer över hur tomtgränserna ser ut?

Tomtgränser bestäms av Lantmäteriet, som är den myndighet i Sverige som ansvarar för fastighetsindelning. När en tomt skapas, delas eller förändras görs en lantmäteriförrättning, där gränserna mäts upp och fastställs juridiskt. Det är alltså inte du själv som bestämmer var gränsen går, utan det görs enligt gällande lagar och regler. Om du är osäker på var din tomtgräns går, kan du beställa en tomtkarta eller fastighetskarta från Lantmäteriet. Du kan också ansöka om att få gränserna markerade fysiskt på plats genom en särskild förrättning. Kommunen kan också vara inblandad, till exempel vid detaljplanering eller bygglov, men det är Lantmäteriet som har det slutliga ansvaret för var gränserna går.

Vem ska betala lagfartsavgiften?

Köparen betalar vanligtvis lagfartsavgiften. Mer detaljerad information finns hos Skatteverket.

När ska lagfartskostnad betalas?

Lagfartskostnad ska betalas i samband med att du ansöker om lagfart – det vill säga när du registrerar dig som ny ägare till en fastighet hos Lantmäteriet. Detta gäller oavsett om du köpt ett hus, en tomt eller fått en fastighet som gåva. Ansökan om lagfart ska göras senast tre månader efter att köpekontraktet har skrivits under. Lagfarten är en viktig del i att formellt bli ägare, och avgiften består av en stämpelskatt samt en mindre expeditionsavgift. Beloppet betalas i samband med ansökan, och det är oftast banken som hjälper till att skicka in handlingarna och betala avgiften direkt till Lantmäteriet. Om du inte betalar lagfartskostnaden i tid kan det leda till extra avgifter eller problem med ägarskapet.

Hur får jag pantbrev vid husköp?

Pantbrev utfärdas av Inskrivningsmyndigheten efter att köpet är registrerat hos lantmäteriet.

Vad gäller för pantbrev hus?

När du köper ett hus och tar lån från banken behöver du använda huset som säkerhet. Då kräver banken ett så kallat pantbrev. Ett pantbrev är ett dokument som visar att banken har rätt till en viss del av husets värde om du inte kan betala lånet. Om det redan finns pantbrev från tidigare ägare, kan du använda dem. Annars måste du ansöka om nya hos Lantmäteriet. Kostnaden är 2 % av pantbrevets belopp plus en avgift på 375 kronor. Pantbrev gäller bara för fastigheter, inte bostadsrätter. Det är banken som oftast sköter ansökan när du köper huset. Pantbrevet behöver inte fysiskt finnas – det hanteras digitalt.

Behöver jag nya pantbrev på huset om jag tar ett större lån?

När du vill låna mer pengar på ditt hus använder banken ofta huset som säkerhet. Det görs genom så kallade pantbrev. Om det redan finns pantbrev som täcker hela det nya lånebeloppet, behövs inga nya. Men om de gamla pantbreven inte räcker till, måste nya skapas. Pantbrev är ett slags bevis på att banken har rätt att få betalt ur huset om du inte betalar lånet. Det är Lantmäteriet som hanterar pantbrev i Sverige. Du betalar en avgift för nya pantbrev – både en fast avgift och en procentuell kostnad beroende på beloppet.

Vad krävs för att bilda en ägarlägenhet?

En ägarlägenhet är en form av boende där du äger din lägenhet direkt, likt en villa, istället för att vara medlem i en bostadsrättsförening. För att kunna bilda en ägarlägenhet måste fastigheten uppfylla vissa krav enligt lagen. Bland annat måste huset innehålla minst tre bostadslägenheter och ha en så kallad tredimensionell fastighetsindelning. Det är Lantmäteriet som hanterar ansökningar och prövar om förutsättningarna är uppfyllda. Processen kan ta tid och kräver ofta hjälp av sakkunniga som lantmätare eller jurist. Ägarlägenheter är vanligast i nyproduktion men kan i vissa fall skapas även vid ombyggnation. Det är viktigt att tänka på ansvar för drift, underhåll och eventuella gemensamma utrymmen som ofta kräver gemensamhetsanläggningar.

Hur fungerar lagfart för en ägarlägenhet?

När du köper en ägarlägenhet behöver du ansöka om lagfart – precis som när du köper ett hus eller en tomt. Lagfart är ett bevis på att du är den lagliga ägaren till fastigheten. Ansökan görs hos Lantmäteriet, och det är först när lagfarten är registrerad som du formellt står som ägare i det svenska fastighetsregistret. För en ägarlägenhet betalar du också stämpelskatt, vilket är en slags avgift baserad på köpeskillingen eller taxeringsvärdet. Att ansöka om lagfart är viktigt – inte bara juridiskt, utan också om du i framtiden vill ta lån med bostaden som säkerhet.

Finns det någonstans där jag kan få information om en fastighets historia och tidigare ägare?

Ja — du kan få sådan information via Lantmäteriets e‑tjänster och register. En av de enklaste tjänsterna heter Vem äger fastigheten, där du med fastighetsbeteckning kan se vem som är lagfaren ägare av en fastighet. Genom att beställa ett registerutdrag ur fastighetsregistret kan du dessutom få mer detaljerad information — som lagfartsuppgifter, inteckningar och taxeringsuppgifter. För din egen fastighet kan du också logga in i e‑tjänsten Min fastighet, där du kan se förändringar, rättigheter och historiska åtgärder kopplade till fastigheten. För längre tillbaka i tiden kan historiska kartor hjälpa dig att följa hur marken och fastigheten sett ut tidigare.

Var hittar jag information om min lägenhet?

Den informationen finns hos din hyresvärd eller i dina kontrakt.

Var hittar jag information om min fastighet?

Om du vill veta mer om din fastighet – till exempel vem som äger den, var tomtgränsen går eller om det finns några servitut – kan du hitta det hos Lantmäteriet. De har en e-tjänst som heter Min fastighet, där du som är fastighetsägare kan logga in med BankID och se alla detaljer. Du får information om byggnader, lagfart, taxeringsvärde, inteckningar och mycket mer. Är du inte ägare till fastigheten kan du ändå beställa en fastighetsrapport från Lantmäteriet. Den kostar en mindre summa. Du kan också kontakta kommunen för uppgifter om exempelvis bygglov eller detaljplan.

Vilka lagar gäller för min fastighet?

Att äga en fastighet innebär ansvar. Det finns flera lagar som styr vad du får och inte får göra med din mark och dina byggnader. De viktigaste lagarna är Jordabalken, Plan- och bygglagen och Miljöbalken. De reglerar bland annat fastighetsgränser, bygglov, miljöpåverkan och hur du får använda din tomt. Om du till exempel vill bygga ett attefallshus, borra efter bergvärme eller sätta upp ett staket, kan du behöva tillstånd från kommunen. Det är också vanligt att servitut eller andra rättigheter påverkar vad du får göra. Du kan enkelt se information om din fastighet via Lantmäteriets tjänst Min fastighet. Där hittar du uppgifter om lagfart, servitut, byggnader och mer.

Vilken myndighet eller databas kan jag kontakta för att få information om tidigare ägare av en fastighet?

Lantmäteriet förvaltar fastighetsregistret och kan ge information om tidigare ägare.

Vad är taxeringsvärde?

Taxeringsvärdet är ett värde på din fastighet som används för att beräkna fastighetsskatt. Det är inte marknadsvärdet. Taxeringsvärde är det värde som Skatteverket sätter på en fastighet och används som underlag för att beräkna bland annat fastighetsavgift, fastighetsskatt och vid vissa tillfällen stämpelskatt när fastigheten byter ägare. Värdet ska spegla 75 % av marknadsvärdet två år innan den aktuella taxeringen. Till exempel: Om din fastighet taxeras år 2025 baseras värdet på uppskattat marknadsvärde från 2023. Skatteverket tar hänsyn till faktorer som läget, storleken på fastigheten, byggnadens standard och typ av mark. Du kan enkelt hitta ditt aktuella taxeringsvärde via Skatteverkets e-tjänst Mina sidor eller på Lantmäteriets tjänst Min fastighet. Det är viktigt att kontrollera värdet eftersom det kan påverka din skatt och avgifter.

Hur kan jag ta reda på taxeringsvärdet på mitt hus eller fastighet?

Taxeringsvärdet på ditt hus är det värde som Skatteverket fastställer och som används för att beräkna fastighetsavgift, fastighetsskatt och ibland stämpelskatt vid köp eller överlåtelse. Det motsvarar 75 % av marknadsvärdet två år innan taxeringen. Det enklaste sättet att ta reda på taxeringsvärdet på ditt hus är att logga in på Skatteverkets e-tjänst Mina sidor, där du hittar uppgifter om dina fastigheter. Du kan också använda Lantmäteriets tjänst Min fastighet, som visar detaljerad information om fastigheten, inklusive taxeringsvärde, areal och kartor. Du hittar även uppgifterna i din deklaration och i Skatteverkets beslut om fastighetstaxering. Det är bra att kontrollera värdet, eftersom det påverkar både din skatt och dina avgifter.

Vad är taxeringsvärdet på huset?

Taxeringsvärdet är ett värde på din fastighet som används för att beräkna fastighetsskatt. Det är inte marknadsvärdet. Taxeringsvärde är det värde som Skatteverket sätter på en fastighet och används som underlag för att beräkna bland annat fastighetsavgift, fastighetsskatt och vid vissa tillfällen stämpelskatt när fastigheten byter ägare. Värdet ska spegla 75 % av marknadsvärdet två år innan den aktuella taxeringen. Till exempel: Om din fastighet taxeras år 2025 baseras värdet på uppskattat marknadsvärde från 2023. Skatteverket tar hänsyn till faktorer som läget, storleken på fastigheten, byggnadens standard och typ av mark. Du kan enkelt hitta ditt aktuella taxeringsvärde via Skatteverkets e-tjänst Mina sidor eller på Lantmäteriets tjänst Min fastighet. Det är viktigt att kontrollera värdet eftersom det kan påverka din skatt och avgifter.

Vad är ett lägenhetsnummer?

Lägenhetsnummer används för att identifiera en specifik lägenhet inom en fastighet. De består av fyra siffror och används bland annat av Skatteverket, Lantmäteriet och myndigheter för att hålla reda på vem som bor var. Numret är inte samma sak som bostadsrättsföreningens interna nummer utan är en officiell identitetskod som är unik för varje bostad. Det används vid folkbokföring, adressändringar, bostadsbidrag, deklarationer och vid hantering av post. Du hittar numret oftast på din dörr, i entrén, i hyreskontraktet eller via Lantmäteriets e-tjänst Min fastighet. Kort sagt är lägenhetsnumret ett viktigt verktyg för att myndigheter, fastighetsägare och bostadsbolag ska kunna skilja på olika bostäder i samma byggnad.

Var hittar jag information om lägenhetsnummer?

Information om lägenhetsnummer finns oftast hos fastighetsägaren eller i fastighetsregistret. Du kan hitta information om ditt lägenhetsnummer på flera olika sätt beroende på var du bor och vad du behöver uppgiften till. Lägenhetsnumret är ett officiellt nummer som används av Skatteverket, Lantmäteriet och andra myndigheter för att identifiera en specifik bostad. Det snabbaste sättet att hitta information är via Lantmäteriets e-tjänst Min fastighet, där du kan se uppgifter om din bostad och fastighet. Du kan också hitta lägenhetsnumret i hyresavtalet, bostadsrättsavtalet eller på dörren till bostaden. Skatteverket använder lägenhetsnummer vid folkbokföring, adressändringar och när du söker bostadsbidrag eller liknande stöd. Det är därför viktigt att alltid använda det korrekta numret för din lägenhet.

Vilka dokument krävs för att registrera eller ändra äganderätten till en fastighet i Sverige?

För att registrera eller ändra äganderätten till en fastighet i Sverige måste du ansöka om lagfart hos Lantmäteriet. Till ansökan ska du bifoga dokument som visar hur du förvärvat fastigheten — till exempel köpehandling, gåvobrev, arvskifte eller bodelningshandling. Originalhandlingar eller bestyrkta kopior krävs. Om fastigheten är en tomträtt måste du ansöka om inskrivning av tomträttsinnehav. I vissa fall kan även fullmakter, medgivanden eller andra handlingar behövas beroende på situation och vilka parter som är inblandade.

Finns det nationella kartor eller register som visar tomtgränser?

Det finns nationella karttjänster och register där du kan se tomtgränser och fastighetsindelning. Lantmäteriet tillhandahåller tjänster som visar fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar för hela landet. Du kan söka på adress eller fastighetsbeteckning och se gränserna i en e‑tjänst eller app. Tänk dock på att de gränser som syns i kartan inte alltid har juridisk giltighet — för exakta rättigheter och ägande krävs ett utdrag ur fastighetsregistret.

Hur kan jag få tillgång till information om ägarhistoriken för en specifik fastighet?

Du kan få sådan information via Lantmäteriets e‑tjänster och register. En av de enklaste tjänsterna heter Vem äger fastigheten, där du med fastighetsbeteckning kan se vem som är lagfaren ägare av en fastighet. Genom att beställa ett registerutdrag ur fastighetsregistret kan du dessutom få mer detaljerad information — som lagfartsuppgifter, inteckningar och taxeringsuppgifter. För din egen fastighet kan du också logga in i e‑tjänsten Min fastighet, där du kan se förändringar, rättigheter och historiska åtgärder kopplade till fastigheten. För längre tillbaka i tiden kan historiska kartor hjälpa dig att följa hur marken och fastigheten sett ut tidigare.

Vilka avgifter tillkommer vid registrering eller ändring av ägande av en fastighet?

När du ska registrera eller ändra ägandet av en fastighet i Sverige tillkommer flera avgifter som du behöver känna till. Den största kostnaden är stämpelskatt, som är en statlig skatt du betalar när du ansöker om lagfart efter att du köpt en fastighet eller tomträtt. Stämpelskatten baseras på priset du betalat för fastigheten eller, om det är högre, på fastighetens taxeringsvärde. För privatpersoner är skattesatsen normalt 1,5 % av beloppet som ligger till grund för beräkningen. Utöver stämpelskatten betalar du en expeditionsavgift till Lantmäteriet för handläggningen av din ansökan om lagfart eller ändring av registreringen. Avgiften är en fast kostnad som tas ut för varje ärende som registreras. Dessutom kan avgifter tillkomma om du beställer kopior av handlingar eller om flera olika registreringar görs samtidigt, till exempel vid flera ägare eller vid kompletteringar av ärendet.

Hur får jag information om en fastighets historik och tidigare ägare

För att få information om en fastighets historik och tidigare ägare vänder du dig till Lantmäteriets fastighetsregister, som är den officiella källan för fastighetsinformation i Sverige.

Vilka handlingar krävs för lagfart vid köp av fastighet

När du köper en fastighet behöver du ansöka om lagfart för att registrera dig som ny ägare. För att göra detta krävs vissa handlingar. Den viktigaste är köpehandlingen, oftast ett köpekontrakt eller köpebrev, som visar att köpet har genomförts. Köpehandlingen ska vara underskriven av både köpare och säljare och innehålla uppgifter om fastigheten och köpesumman. I vissa fall kan du även behöva visa andra handlingar, till exempel om fastigheten har överlåtits i flera steg eller om det finns särskilda villkor, som insänds till Lantmäteriets fastighetsinskrivning.